Marxism

Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, del 2

Publicerad av

Vid sidan av och efter 1700-talets franska filosofi hade emellertid den nyare tyska filosofin uppstått och fått sin avslutning med Hegel. Dess största förtjänst var att den åter tog upp dialektiken som tänkandets högsta form. De gamla grekiska filosoferna var alla födda, ursprungliga dialektiker, och den mest universella av dem, Ari­stoteles, har också redan undersökt det dialektiska tänkandets viktigaste former.

Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, del 3

Publicerad av

Den materialistiska historieuppfattningen utgår från den satsen, att produktionen – och efter produktionen utbytet av dess produkter – utgör grundvalen för alla samhällsordning­ar, att i varje historiskt uppträdande samhälle produktfördelningen, och med den den sociala uppdelningen i klasser eller stånd, rättar sig efter frågan, vad och hur man producerar och hur det producerade utbytes. I enlighet härmed måste man söka de yttersta orsakerna till alla samhälleliga förändringar och politiska omvälvningar inte i människornas hjärnor, inte i deras ökade insikt i den eviga sanningen och rättvisan, utan i förändringar i produktions- och utbytessättet. De måste sökas inte i ifrå­gavarande epoks filosofi utan i dess ekonomi.

En kort sammanfattning:

Publicerad av

Låt oss så till slut i korthet sammanfatta vår utvecklingsgång.

Inspirerande bok om Engels liv

Publicerad av Per Olsson (författare)

Den brittiska journalisten John Greens har skrivit en storslagen biografi, Engels: A Revolutionary Life, över Friedrich Engels. Tillsammans med Karl Marx lade Engels den politiska och teoretiska grund på vilken den socialistiska arbetarrörelsen kunde växa.

Marx förklarar dagens kris

Publicerad av

Svält, krig, förtryck, fattigdom och misär – och ändå finns det mer än tillräckligt med rikedom och resurser i världen för att alla skulle kunna vara mätta och leva väl! Var kommer dagens ekonomiska kris ifrån och hur skulle man istället kunna organisera samhället?

Kommunistiska manifestet – som pjäs!

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

Kommunistiska manifestet har tveklöst något episkt och litterärt över sig. Men som pjäs? Tanken hade aldrig fallit mig in.

Revolutionsåret 1848

Publicerad av Chirstian Bunke (författare)

”Proletärerna har ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.” Detta rungande stridsrop sattes på pränt för 160 år sedan av Karl Marx och Friedrich Engels i skriften Kommunistiska Manifestet.

I Sverige blev det marsrevolt

Publicerad av Per Olsson (författare)

”Kring månadsskiftet februari-mars anlände det Kommunistiska manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1.

Lärdomar av oktober

Publicerad av

 (photo: )

Lärdomar av oktober skrevs 1924 av Leo Trotskij, som tillsammans med Lenin ledde revolutionen 1917. Skriften kom till i en tid av kris för revolutioner. Först hade revolutioner som omedelbart följde den ryska – i Tyskland, Finland, Ungern, Italien – lidit nederlag.

1. Oktoberrevolutionen 1917 måste studeras

Publicerad av

Om Oktoberrevolutionen var en framgång för oss, så har den inte varit det i vår litteratur. Det finns fortfarande inte ett enda verk som ger en uttömmande bild av oktoberrevolutionen och som betonar de ur politisk och organisatorisk synvinkel viktigaste sidorna. Än värre är att det material som beskriver de olika sidorna av revolutionsförberedelserna eller själva revolutionen ännu inte har offentliggjorts, inte ens de viktigaste dokumenten.

Underteman