Marxism

Rosa Luxemburg: Sociala reformer eller revolution?, del 1

Publicerad av

Om det är sant, att teorier är spegel­bilder i människohjärnan av den synliga världens fenomen, då måste man beträffande Eduard Bernsteins teori tillfoga, att spegelbilderna är upp- och nervända. Enligt Bernstein blir det allt mera osannolikt att kapitalismen kommer att bryta samman, eftersom å ena si­dan det kapitalistiska systemet utveck­lar sig i riktning mot en allt större anpassningsförmåga, under det att å andra sidan produktionen blir allt me­ra differentierad. Enligt Bernsteins åsikt bevisas kapitalismens anpassningsförmåga av följande tre fenomen: för det första har de allmänna kriserna försvunnit tack vare utvecklingen inom kreditsy­stem, företagarorganisationer, kommunikationer och nyhetsförmedling; för det andra är medelklassen motståndskraftigare, eftersom produktionsgrenarna kontinuerligt differentieras, och eftersom breda skikt av proletariatet kommit upp till medel­klassnivå; för det tredje har proletari­atets ekonomiska och politiska situation förbättrats genom fackföreningarnas kamp.

Sociala reformer eller revolution?, del 2

Publicerad av

Den viktigaste landvinningen un­der den proletära klasskampens utveckling har varit upptäckten, att det kapitalistiska samhällets ekonomiska förhållanden kunde användas som utgångspunkt för socialismens förverkligande. Därmed har socialismen blivit till en historisk nödvändighet från att ha varit ett ”ideal”, som under årtusenden föresvävat mänskligheten. Bernstein bestrider, att socialismen har sina ekonomiska förutsättningar i det nuvarande samhället.

Den förrådda revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

”Den rasande fascisthunden Trotskij, låt honom få en hunds död!”, utropade Prav­da från Moskva den 24 augusti 1936, när Stalin inlett Moskarättegångarnas fruktansvärda terror. Fyra dagar senare internerades Leo Trot­skij av den socialdemokratis­ka regeringen i Norge, där han levde i exil.

Socialister och kampen för reformer

Publicerad av Katja Raetz (författare)

År 1898 ägde en debatt rum på de tyska socialdemokraternas kongress, som startades av en viss Eduard Bernstein och som gällde partiets program. Han menade att kapitalismen ha­de funnit sätt att övervinna sina inre motsättningar. Därmed, menade han, hade Karl Marx lära om kapitalismen förlorat sin aktualitet med följden att även partiets praktiska ageran­de måste förändras.

Ett arkiv fullt av marxistiska klassiker!

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Hemsidan marxistarkiv.se erbjuder utan tvekan det mest omfattande urvalet på svenska för den som söker marxistiska klassiker om ryska revolutionen, kampen mot Hitler, inbördeskriget i Spanien och andra avgörande omvälvningar. Marxistarkiv.se är antistalinistisk och innehåller en stor del av Leo Trotskijs verk på svenska. Lärdomar av historien är grunden när socialister idag tar initiativ till och ingriper i kamp mot den kapitalistiska krisen, klimathotet, rasism och nyliberala nedskärningar.

En klassisk bok om socialismens grunder

Publicerad av

 (photo: )

Friedrich Engels Socialism­ens utveckling från utopi till vetenskap, som kom ut för första gången år 1880, är en verklig socialistisk klassiker. Sedan den första utgåvan har den kommit ut i många upplagor och översatts till en rad olika språk. Den första svenska upplagan kom ut år 1901, och den kom att följas av flera.

Friedrich Engels: Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, del 1

Publicerad av

Den moderna socialismen framstår ur innehållets synpunkt närmast som en återspegling å ena sidan av de i det nuvarande samhället härskande klassmotsättningarna mellan besittande och egendomslösa, kapitalister och lönearbetare, och å andra si­dan den i produktionen rådande anarkin. Men till sin teoretiska form framträder den till en början som en längre driven och mer konsekvent utveckling av de grundsatser, som uppställdes av 1700-talets stora franska upplysningsmän [Voltaire, Rousseau, Diderot m fl]. Liksom varje ny teori måste den närmast knyta an till det föreliggande tankematerialet, hur mycket än dess rötter låg i de faktiska ekonomiska förhållandena.

Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, del 2

Publicerad av

Vid sidan av och efter 1700-talets franska filosofi hade emellertid den nyare tyska filosofin uppstått och fått sin avslutning med Hegel. Dess största förtjänst var att den åter tog upp dialektiken som tänkandets högsta form. De gamla grekiska filosoferna var alla födda, ursprungliga dialektiker, och den mest universella av dem, Ari­stoteles, har också redan undersökt det dialektiska tänkandets viktigaste former.

Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, del 3

Publicerad av

Den materialistiska historieuppfattningen utgår från den satsen, att produktionen – och efter produktionen utbytet av dess produkter – utgör grundvalen för alla samhällsordning­ar, att i varje historiskt uppträdande samhälle produktfördelningen, och med den den sociala uppdelningen i klasser eller stånd, rättar sig efter frågan, vad och hur man producerar och hur det producerade utbytes. I enlighet härmed måste man söka de yttersta orsakerna till alla samhälleliga förändringar och politiska omvälvningar inte i människornas hjärnor, inte i deras ökade insikt i den eviga sanningen och rättvisan, utan i förändringar i produktions- och utbytessättet. De måste sökas inte i ifrå­gavarande epoks filosofi utan i dess ekonomi.

En kort sammanfattning:

Publicerad av

Låt oss så till slut i korthet sammanfatta vår utvecklingsgång.

Underteman