Historia

Fjärde Internationalen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Trotskijs idéer under 1920- och 1930-talen byggde till största delen på hans erfarenheter av den ryska revolutionen. Den hade visat att arbetarklassen behöver ett starkt, demokratiskt och politiskt medvetet parti.

Polen 1980-81: Arbetarrevolt för verklig demokrati

Publicerad av Per Olsson (författare)

Under sensommaren 1980 skrevs en bit modern historia i Polen. Massiva ockupationsstrejker tvingade den dåvarande stalinistiska diktaturen att ge vika på punkt efter punkt. Arbetarna kunde organisera sig i fria, självständi­ga fackföreningar. Det fack som byggdes var också en politisk rörelse som kunde ha tagit makten i samhället, och det vid flera tillfällen.

Den förrådda revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

”Den rasande fascisthunden Trotskij, låt honom få en hunds död!”, utropade Prav­da från Moskva den 24 augusti 1936, när Stalin inlett Moskarättegångarnas fruktansvärda terror. Fyra dagar senare internerades Leo Trot­skij av den socialdemokratis­ka regeringen i Norge, där han levde i exil.

Danmark 1944: ”Folkestrejk” mot nazisternas ockupation

Publicerad av Christer Bergström (författare)

Sommaren 1944 skakades den nazistiska ­ockupationen av Danmark av en beslutsam storstrejk. Den danska erfarenheten under andra världskriget ger viktiga lärdomar av både klassamarbete och beslutsam masskamp.

”Svenskt flyg” fyller 100 år – finns det anledning att fira?

Publicerad av Peter Butros (författare)

Den 5 maj inleder Linköpings kommun firandet av det som benämns som ”100 år av svenskt flyg”. Med försvarskoncernen Saab:s så kallade ”flygplansproduktion” beläget i kommunen vill man nu profilera sig självt som ”Sveriges flyghuvudstad”. Problemet är bara att det överhuvudtaget inte finns någon flygplansproduktion i Linköping att ta­la om. Vad kommunledningen firar är istället produktionen av en av världens mest avancerade och kraftigt vapenbestyckade pansarvagnar – med vingar.

När bojorna brast – Prashad berättar folkets historia

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

När bojorna brast gavs ut på engelska 2007 som en del i en serie som heter ”A new press people’s history”. Förordet är skrivet av den nyligen bortgångne amerikanska historikern Howard Zinn. Och Prashad påminner om Zinn då han berättar folkets historia snarare än den maktens historia som annars sprids som sanning.

Vad är imperialism?

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Den revolutionära marxisten Vladimir Lenin definierade imperialism som ”kapitalismens högsta stadium”. Imperialism betydde ökade spänningar, konflikter och krig när världsmakterna delade upp världen i intressesfärer.

Kvinnorna i franska revolutionen

Publicerad av Lina Westerlund (författare)

Franska revolutionen 1789 kopplas oftast till stormningen av Bastiljen, men också till kampen för bröd och kvinnornas marsch till Versailles för att hämta ”bagaren, bagerskan och den lilla bagargossen” (kungafamiljen). I revolutioner har bonde- och arbetarkvinnor alltid stått längst fram på barrikaderna som de mest förtryckta, både som kvinnor och som klass. Under den franska revolutionen flyttade kvinnorna fram sina positioner och vann flera rättigheter.

Så vanns kampen mot Thatchers poll tax

Publicerad av Peter Taffee (författare)

Under 1980-talet kom Margaret Thatcher i Storbritannien och Ronald Reagan att personifiera en ny brutal höger. De dolde inte att målet var att krossa facket och allt motstånd som stod i vägen för ”den fria marknaden”. I slutet av 1980-talet sågs Thatcher som nästan oövervinnlig. Berusad av sina framgångar beslöt hennes regering att göra allvar av högerns krav på en ny kommunalskatt – poll tax – som alla skulle betala och summan var lika stor oavsett inkomst. Poll tax började införas 1989, först i Skottland och ett år senare i England och Wales. Från första stund var motståndet kompakt.

Mordattentatet mot Flamman 3 mars 1940

Publicerad av Erland Gadde (författare)

Mordattentatet mot Norrskensflamman (Flamman) för 70 år sedan är det värsta terrordådet i Sveriges historia. Fem människor dog, däribland två barn. Bakom dådet stod en grupp antikommunister med åtminstone indirekt stöd från ledande kretsar i det svens­ka samhället.

Underteman