Historia

8 mars – en historisk kampdag

Publicerad av Lina Westerlund (författare)

Internationella kvinnodagen firas världen över den 8 mars, men inte för att kvinnor ska uppmärksammas med blommor och choklad, som dagens konsumtionssamhälle propagerar för. Internationella kvinnodagen är en politisk kampdag som också var upptakten till rys­ka revolutionen 1917.

Kuba idag – 50 år efter revolutionens seger

Publicerad av Marcus Kollbrunner (författare)

50-årsfirandet av den kuban­ska revolutionen sker mot bakgrund av en djup kris för världsekonomin, som ställer frågan om ett alternativ till det kapitalistiska systemet.

Mellanöstern: Imperialismen bakom krig och konflikter

Publicerad av Kevin Simpson (författare)

Varför är krig och konflikter en del av Mellanösterns moderna kapitalistiska historia?

Offensivspecial: Tyska revolutionen 1918-19

Publicerad av

 (photo: )

Den tyska revolutionen 1918 inleddes nästan på ettårsdagen av den socialistiska oktoberrevolutionen i Ryssland. Till skillnad från Ryssland 1917 genomfördes den tyska revolutionen i ett industrialiserat land med dåtidens starkaste arbetarrörelse.

November 1918: Kejsardömet störtas

Publicerad av

För 90 år sedan tog arbetarna i Tyskland makten i sina händer. Gnistan som tände revolutionen var när matroserna (sjömän) i Kiel, under första världskrigets sista dagar, vägrade lyda befälens order utan istället gjorde uppror, den 4 november 1918. Matrosernas uppror ledde till att arbetar- och sjömansråd tog makten i staden.

På tröskeln till 1919: Hotet från kontrarevolutionen växer

Publicerad av Katja Raetz (författare)

På tröskeln till 1919 växte kontrarevolutionen sig allt starkare. I december började de första affischerna med uppmaningen att ”Döda Liebknecht” dyka upp. Till julen försökte regeringen upplösa Volksmarinedivisionen (folkets marindivision), sjömän som fanns i Berlin för att skydda revolutionen.

Sverige 1918: Revolutionen följdes av allmän rösträtt

Publicerad av Arne Johansson (författare)

Allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag hade ända från början varit två av arbetarrörelsens viktigaste krav. Våren 1902 markerade den unga socialdemokratin med stöd av facken också sin ledande roll i den svenska kampen för rösträtten med en tre dagar lång politisk storstrejk. Ändå skulle det dröja ända till den tyska revolutionen 1918 i slutet av första världskriget innan högerns motstånd mot en parlamentarisk demokrati skulle brytas.

Enbomaffären och kalla krigets kommunisthets

Publicerad av Jonas Brännberg (författare)

Tomas Breskys bok Kodnamn: Mikael. Spionaffären Enbom och kalla kriget om 1950-talets stora ”spionaffär” är en skakande berättelse om en hetsjakt på kommunister där samhällets alla etablerade institutioner deltog: media, alla partier, åklagare, domare och till och med i vissa fall även de åtalades advokater.

Svenska fångläger i Tredje rikets skugga

Publicerad av Per Olsson (författare)

Under andra världskriget sattes tusentals människor i Sverige i olika läger. Om några av dessa läger handlar Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga. De berättar om de sammanlagt 14 lä­ger där tusentals personer som inte var födda i Sverige placerades, bland annat på grund av sin politiska uppfattning.

Nazisternas våldsnatt 9/11 1938

Publicerad av Karin Wallmark (författare)

Den 9 november 1938 ägde Kristallnatten rum i Tyskland – en natt av våld mot judar som organiserades av Hitlers nazister. I och med Kristallnatten påbörjade nazisterna den väg som ledde till kriget och dödslägren. Tio månader efter kristallnatten inleddes världskriget och i det nazi­ockuperade Polen ägde de första rasistiska massmorden rum.

Underteman