Historia

Min löparidol Zatopek och Pragvåren 1968

Publicerad av Per Johansson (författare)

I år har 40-årsminnet av 200-meterslöparna och medborgarrättskämparna John Carlos och Tommy Smiths modiga protest vid OS i Mexico City uppmärksammats. Deras aktion blev en världsnyhet då den skedde inför världspressen. Att en av århundradets största OS-stjärnor deltog i protesten mot stalinismen i Tjeckoslovakien 1968 är emellertid okänt för de flesta.

Hyreskamp pressade fastighetshajarna

Publicerad av Elin Gauffin (författare)

2008 har varit ett katastrofår för hyresrätten. I Stockholm bjuder högeralliansen ut samtliga stadens hyreslägenheter till försäljning, vilket ställt ännu fler i den redan långa bostadskön och hotar att utrota en billig, jämlik och anti-segregerande boendeform. Hyresgäströrelsen bildades ur hård kamp mot marknadskrafterna och bostadsnöden under 1900-talets första hälft.

Slaget om Olskroken

Publicerad av Elin Gauffin (författare)

Den största striden om hyreslägenheter i svensk historia var ”Slaget om Olskroken” 1936-1937. Om detta berättar Göte Brink i en fin bok full med historier, bilder och dokumentation. Fruktansvärda scener från massvräkningarna i arbetarstadsdelen Olskroken i Göteborg skakade landet.

Bang om Hitlers olympiad 1936

Publicerad av Per Olsson (författare)

Berlinolympiaden 1936 blev en propagandatriumf för Hitlers Nazityskland. Om detta vittnar den legendariska journalisten Barbro Alving (1909-1987), signaturen Bang, i Dagbok från Berlinolympiaden 1936.

Revolutionsåret 1968

Publicerad av

1968 var ett år som präglades av revolter och uppror. Längst gick utvecklingen i Frankrike i maj 1968. I den historiska generalstrejken i maj deltog 10 miljoner människor.

En global revolt

Publicerad av Peter Taaffe (författare)

Några år sticker ut som historiska vändpunkter: 1789, 1830, 1848, 1871, 1917, 1968, 1989. Några, som 1989, visar på steg bakåt i historiens gång, medan andra solklart identifieras med revolution. År 1968 tillhör de senare.

1968-69: Pakistan i uppror

Publicerad av Khalid Bhatti (författare)

Det fanns ett dussin fackföreningar när Pakistan blev självständigt 1947. Järnvägsarbetarfacket var det största och mest kampvilliga, och spelade en viktig roll i utvecklingen av en stark fackföreningsrörelse. Det fanns också andra stridbara fackföreningar i exempelvis Karachis hamn och på varvet, på postkontoret samt på några få industrier.

Pragvåren

Publicerad av Per Olsson (författare)

För nästan precis 40 år sedan gick en Sovjetledd invasionsstyrka in i dåvarande Tjeck­oslovakien och krossade det som kallades Pragvåren. Inom några veckor skulle det finnas 250 000 soldater – från Sovjet, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern och Bulgarien, som alla tillhörde Warszawapakten – och 6 000 stridsvagnar på tjeckoslovakiskt territorium. Det var slutet på den tjeckoslovakiska parti- och statsledningens försök att inom ramen för stalinismen skapa vad som benämndes som en ”socialism med mänskligt ansikte”.

1908 – när Anton Nilson blev Amaltheamannen

Publicerad av Arne Johansson (författare)

En ljus sommarnatt mellan den 11 och 12 juli för 100 år sedan lyckades den 20-årige ungsocialisten Anton Nilson få tag i en liten roddbåt och placera en dynamitladdning vid lastluckan utanpå den tremastade så kallade ”lumplenan” Amalthea i Malmö hamn, där ett 80-tal engelska strejkbrytare var förlagda. Avsikten var att skrämma bort de strejkbrytare som importerats i stor skala för att knäcka den pågående hamnarbetarstrejken. Skrällen efter explosionen, som av misstag dödade en av strejk­brytarna och skadade ett tjugotal (de hade utan ungsocialisternas vetskap förlagts på ett nytt mellandäck), påstods ha hörts ända bort till Lund 20 kilometer därifrån.

Från fängelset till ryska revolutionen

Publicerad av

De första reaktionerna mot sprängningen av Amalthea från makthavarna och deras press var hysteriska, och kung Gustaf V åkte genast för att skaka hand med de skadade strejk­brytarna. Även från större delen av den socialdemokratiska arbetarrörelsen hördes mest avståndstaganden, även om många strejkande och unga radikala arbetare sympatiserade med motivet att slå till mot strejkbrytarna.

Underteman