Historia

5. Julidagarna, Kornilovupproret, den demokratiska konferensen och förparlamentet

Publicerad av

Aprilkonferensens beslut gav partiet en principiellt riktig grundval, men den gjorde inte slut på meningsskiljaktigheterna i partiledningen. Tvärtom, dessa meningsskiljaktigheter antog under händelsernas gång än mer konkreta former och de blev som skarpast under revolutionens mest avgörande ögonblick under oktoberdagarna. Försöket att (på Lenins initiativ) organisera en demonstration den 10 juni fördömdes som äventyrspolitik av samma kamrater som hade ogillat karaktären på aprildemonstrationen.

6. På randen till oktoberrevolutionen – efterdyningar

Publicerad av

Någon extrakongress behövde aldrig inkallas. Lenins påtryckningar åstadkom den nödvändiga vänsterförskjutningen av krafterna såväl i centralkommittén som i fraktionen i förparlamentet, som bolsjevikerna lämnade den 10 oktober. I Petrograd drabbar sovjeten samman med regeringen i frågan om de enheter från garnisonen som sympatiserade med bolsjevikerna skulle sändas till fronten.

7. Oktoberupproret och den sovjetiska ”lagligheten”

Publicerad av

I september, under den demokratiska konferensens dagar, krävde Lenin att vi omedelbart tog itu med upproret. ”Men för att behandla upproret på marxistiskt sätt”, skrev han, ”d v s som en konst, måste vi samtidigt, utan att förlora en minut, organisera en stab för upprorstrupperna, fördela styrkorna, placera pålitliga regementen på de viktigaste punkterna, omringa Alexandrateatern, besätta Peter-Paulsfästningen, häkta generalstaben och regeringen samt mot officersaspiranterna och den vilda divisionen skicka sådana trupper, som är beredda att offra livet hellre än att låta fienden tränga in i stadens centra; vi måste mobilisera de väpnade arbetarna, kalla dem till den sista förbittrade striden; vi måste besätta telegraf- och telefonnätet, placera vår upprorsstab vid den centrala telefonstationen och sätta alla fabriker, alla regementen, alla punkter där väpnad kamp pågår o s v i telefonförbindelse med den. Allt detta är naturligtvis endast sagt som exempel, endast för att illustrera att man i nuvarande ögonblick inte kan förbli marxismen, förbli revolutionen trogen, om man inte behandlar upproret som en konst.” (Lenin Marxismen och upproret, Valda verk del 2, s 319) Detta sätt att ställa frågan förutsatte att upproret skulle förberedas och genomföras genom partiets förmedling och i dess namn, och att segern därefter skulle stadfästas av sovjetkongressen.

8. Än en gång om sovjeterna och partiet under den proletära revolutionen

Publicerad av

Arbetardeputerades sovjeter dök upp hos oss 1905 och 1917 ur själva rörelsen, som dess naturliga organisationsform när kampen nått ett visst stadium. Men de unga europeiska partierna, som mer eller mindre accepterat sovjeterna som en ”doktrin” eller som en ”princip”, är ständigt utsatta för faran att uppfatta sovjeterna i sig själva som en fetisch, som någon sorts självtillräcklig faktor i revolutionen. Trots den väldiga fördel sovjeten har som organisation av kampen om makten kan det i själva verket mycket väl finnas tillfällen då upproret utvecklas på basis av en annan organisationsform (fabrikskommittéer, fackföreningar, etc) och att sovjeterna inte bildas förrän i upprorets stund eller till och med efter dess seger, som maktorgan.

Kronologi

Publicerad av

Fotnoter/ordlista

Publicerad av

80 år sedan Chiang Kai-Sheks kupp i Shanghai

Publicerad av

Den kinesiska revolutionen 1925-27 utgör ett av de största och viktigaste kapitlen i arbetarklassens historia: en revolution som kunde ha förändrat Kina och hela världen. Det är också en av de största tragedierna.

Vietnam var nära

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Rörelsen mot USA:s krig i Vietnam startade med ett 10-tal yngre personer, som greps av polis när de bar plakat på Hötorget i Stockholm. Sju år senare, vid årsskiftet 1972-73, hade De Förenade FNL-grupperna (DFFG) 140 lokalgrupper med cirka 2 300 medlemmar. Vietnam var nära är ett nytt försök att skriva FNL-gruppernas historia.

Strejken som förändrade Sverige

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

I slutet på december 1969 skrev Gruvs avdelning i Svappavaara på ett uselt avtal, som inte satte ner foten ifråga om det förhatliga tidsstudiesystemet eller försökte förhandla bort ackorden. Missnöjet i Svappavaara blev upptakten till den strejk som kom att vara i 57 dagar och omfatta Malmfältens samtliga 5 000 gruvarbetare.

Julidagarna i Ryssland 1917: Petrograds massor har fått nog av krig och kompromisser

Publicerad av Jonas Brännberg (författare)

Offensiv fortsätter sin serie om den Ryska revolutionen, som 2007 firar 90 år. Vi har nu kommit fram till det som kallas ”Julidagarna”. I en revolution komprimeras årtiondens och århundradens utveckling inom loppet av dagar och månader.

Underteman