Svenska skolan är extrem

2013-03-28 12:21:08


Friskolorna håller inte måttet enligt en granskning som Skolinspektionen gjort och som SVT rapporterat om. Bland annat kritiseras undervisningen och frånvaron på särskilt stöd till elever.

För första gången någonsin minskar antalet nybörjarelever i friskolorna. Samtidigt följer rapporterna varandra och fördömer den profitjakt som är central för de stora riskkapitalägda koncernerna.

Den 17 mars skrev Anna Dahlberg en artikel i Expressen där hon ­intervjuat ett antal lärare som jobbar eller har jobbat på ”några av Sveriges ledande skolkoncerner”. De är alla väldigt måna om att vara anonyma, den första varningsklockan i artikeln, och berättar sedan om de ­missförhållanden de tvingats jobba under.
– När den här skolan öppnade fanns inte svets, inte en hammare, ingenting. Så kan det vara i ett halvår eller ännu längre, säger en lärare på ett yrkesgymnasium inom Thorén­gruppen. Vidare följer rapporter från andra lärare om vilken enormt tung arbetssituation som de jobbar ­under.

Två dagar senare, den 19 mars, svarar Cecilia Nykvist, VD för Friskolornas riksförbund, med en debattartikel i samma tidning. Hon skriver bland annat att ”Vinstdrivan­de friskolor, även riskkapitalägda, kan visa upp toppresultat – oavsett om man mäter betyg, nationella prov, kunskaper i nutidsorientering…” och så vidare. Magstarkt, med tanke på de rapporter som har kommit, från Lärarnas Riksförbund bland andra, som visar att påtryckningar på lärare att sätta högre betyg är vanligare i konkurrensutsatta kommuner än i övriga. Rapporten sa också: ”Då det förekommer att lärares lön påverkas av elevernas resultat är det vanligare i friskolor än i kommunala skolor och då främst friskolor som ingår i koncerner”.

”Den hastigt genomförda friskolereformen verkar inte ha lett till bättre skolresultat eller några generella fördelar för samhället som var tanken, utan snarare tvärt om”, rapporterade Sveriges Radio den 20 mars.
För ett tag sedan samlades den ledande forskareliten inom ”internatio­nell forskning kring just fria skolval och marknadsprinciper i skolan” på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm (SR den 20 mars).
Det genomgående temat för många av forskarna, från bland annat England och USA, var varningar för konsekvenserna av det skolsystem som nu råder i Sverige. Inte ens i de länder där nyliberalismen har gått som hårdast fram och fått starkast grogrund (USA, Frankrike, England etc) har skolan ”marknadsanpassats” så mycket som i Sverige. Det svenska skolsystemet är unikt i fråga om hur oreglerat den fria marknaden får härja inom utbildningsväsendet.
Skolverkets elevstatistik för det nuvarande läsåret visar dock att antalet nybörjarelever minskar på fri-skolorna för första gången någonsin.

En allmän och gratis skola ­måste vara grundpelaren i en demokratisk skolgång, med förutsättningen att skattepengarna går till mer elevvårdande personal, fler lärare etc. Höger­politikerna kommer dock aldrig frivilligt att ge de resurser till skolan som behövs för att elever ska få en bra och trygg skolgång, eftersom det inte skulle vara ekonomiskt lönsamt.

Anna Löfgren