Ta strid mot åtstramningen

av Offensiv

Gemensam kamp underifrån kan tvinga fram de resurser som så akut behövs (Foto: Liv Shange Moyo).

Förra året hade 69 av landets 290 kommuner underskott i sin ekonomi. I år går 110 av kommunerna mot ett ekonomiskt underskott. 

Den snabbt fördjupade ekonomiska krisen syns i form av hot om skolnedläggningar, mindre personal inom äldreomsorgen och större barngrupper inom förskolan. Mindre kommuner i glesbygd är särskilt utsatta.
Samtidigt tyder ingenting på att regeringen kommer att satsa på kommunerna i höstens budget. 
I våras beslutade kommunpolitikerna i Dorotea att 20 miljoner kronor ska skäras bort i kommunens verksamhet. Det är en enorm summa för en kommun med drygt 2 500 invånare och där redan det mesta av den verksamhet som kommunen måste ha har skurits bort. Härom året uppmärksammades Dorotea i riksmedia när det visade sig att kommunens bibliotek inte hade råd med ens ett enda författarbesök per år.
I värmländska Storfors försämras ekonomin snabbt. I år väntas ett underskott på 12 miljoner kronor.
– Det är tufft nu och det kommer säkert att vara tuffare under 2020, säger kommunchefen Mats Öhman till Kristinehamnsposten.

Så kan man fortsätta att räkna upp kommuner och landsting runt om i landet som befinner sig i en allt mer utsatt ekonomisk situation. Att det ser ut så är inget att förvånas över. Behovet av kommunal service och sjukvård ökar helt enkelt snabbt (ungefär fem procent i år). 
Den viktigaste förklaringen är att antalet äldre människor ökar. Samtidigt är barnkullarna också lite större än vanligt. Under de år när arbetslösheten minskade gjorde det att skatteintäkterna hängde med någorlunda, men nu är konjunkturen på väg att vända.
Kommunernas och landstingens organisation, SKL, har räknat ut att det skulle behövas ungefär 40 miljarder kronor mer till 2022 jämfört med idag för att behålla dagens service. Men trots allt tal om behovet av en bra skola och kortare vårdköer finns det inget som tyder på att regeringen kommer att skjuta till de pengar som fattas, än mindre att man kommer att satsa så att det finns utrymme för förbättringar.

I den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom förra hösten ökades anslagen till kommunerna med fem miljarder kronor. Regeringen verkar planera för att hålla denna takt i de kommande budgetarna. Det skulle innebära 20 miljarder mer till 2022 att jämföra med de runt 40 miljarder som minst skulle behövas. 
Diskussionerna inför den kommande budgeten handlar istället mest om hur mycket mer pengar som ska gå till militären.

De små kommunerna i glesbygden är särskilt hårt utsatta. Ifjol visade den statliga utredningen Lite mer lika att kommuner i glesbygd inte får tillräcklig kompensation för de högre kostnader som följer av exempelvis större avstånd och att skolor av naturliga skäl är mindre. Utredningen la förslag om förändringar av det system som ska utjämna skillnaderna mellan kommunerna. 
Med all rätt invände kommunalråd i städer med stor befolkningstillväxt att detta kräver statliga tillskott. Växande kommuner är också hårt pressade ekonomiskt av att det hela tiden behövs nya lokaler för både skola och äldreomsorg.

Det enda som kan få regeringen att ändra på sin åtstramningspolitik är ett kraftfullt tryck från protester mot de kommunala nedskärningarna. Det visar betydelsen i till exempel den pågående sjukhusockupationen i Sollefteå, protesterna mot skolnedläggningar i Luleå eller äldreomsorgspersonalens kamp mot orimliga arbetstider i Haninge.
Om trycket från dessa protester tilltar kan regeringen pressas till eftergifter.