De tekniska förutsättningarna för att klara en snabb klimatomställning och en förbättrad levnadsstandard för hela mänskligheten finns. Problemet är att storföretagens ständiga jakt på kortsiktigt höga vinster står i motsättning till att tekniken används. När företagen dessutom backas upp av de viktigaste politiska ledarna får vi vår tids kanske största motsättning mellan lysande möjligheter och en mycket blek verklighet.I Algeriet, Marocko och USA byggs det för närvarande solkraftverk med en lika enkel som genialisk teknologi. Med vissa variationer går den ut på att med hjälp av ett stort antal paraboliska speglar koncentrera solstrålarna mot en stor tank med vatten. Detta får vattnet att koka, varpå ångan kan ledas genom en turbin.
Med tanke på de stora områden i världen som har sol i stort sett året om är potentialen för denna teknik närmast obegränsad. Forskare vid USA:s nationella laboratorium för förnybar energi har gjort en beräkning som visar att det i sydvästra USA skulle vara möjligt att bygga solkraftverk med en effekt på 11 000 GWh. Det motsvarar ungefär 10 gånger hela USA:s nuvarande kapacitet för elproduktion (Economist Technology Quarterly den 4 juni 2009).
Solceller har varit den form av solenergi som det har satsats mest på hittills och även här går den tekniska utvecklingen i rasande fart.
År 1995 kostade det 50 cent (3,50 kronor) att producera en KWh el med solceller. Tio år senare hade kostnaden fallit till 20 cent (1,40 kronor) och den har fortsatt att minska sedan dess, enligt konsultfirman Cambridge Energy Research Associates.
Om solenergin står på randen till ett genombrott är vindenergin redan där. Tillväxten för vindkraften är över 30 procent per år i världen. Ett litet tättbefolkat land som Danmark får idag 20 procent av sin totala elförbrukning från vindkraft.
Samtidigt är det hittills bara en liten del av potentialen som har tagits till vara. Sveriges för närvarande största vindkraftprojekt är Markbygden utanför Piteå. Där vill företaget Svevind bygga 1 101 stora vindkraftverk med en beräknad elproduktion på 8-12 TWh. Det ligger i samma storleksordning som produktionen från två av de svenska kärnreaktorerna. Energimyndigheten har satt upp målet att vindkraftproduktionen i Sverige ska vara uppe i 30 TWh år 2020. Ett mål som är tekniskt och ekonomiskt fullt uppnåeligt.
2008 var året när trenden med snabbt ökande investeringar i förnyelsebar energi bröts. Under första kvartalet det året minskade investeringarna med 53 procent jämfört med året innan. Den ekonomiska krisen för kapitalismen som ekonomiskt system har stoppat en stor del av investeringarna i förnybar energiproduk- tion. Trots att behovet av snabb fortsatt utbyggnad är akut och förutsättningarna är goda har enskilda före- tags och investerares oro för vinsterna under de närmaste åren tagit överhanden och stoppat utvecklingen av de nya energikällorna.
Ett typexempel på det absurda i situationen var det danska vindkraftbolaget Vestas beslut att stänga sin fabrik på Isle of Wight i somras trots alla planer på fortsatt vindkraftsutbyggnad. För företagets förmåga att visa hög vinst även i år var beslutet kanske bra, för de anställda och för klimatanpassningen var det en katastrof.
Tillväxttakten i investeringarna i förnybar energi var för långsam även före krisen. Den internationella energiorganisationen, WEO, har räknat med att det fram till år 2030 krävs investeringar på 542 miljarder dollar (3 760 miljarder kronor) årligen för att klara de utsläppsmål som behövs för att den globala uppvärmningen ska stanna vid två grader. År 2008 låg investeringarna på 155 miljarder dollar (1 080 miljarder kronor), enligt FN:s energiorgan UNEP.
Varför går det inte snabbare, kan man undra? Vattenfalls köp av det nederländska energibolaget Nuon kan ge en del av svaret. Vattenfall betalade runt 100 miljarder kronor för Nuon och la samtidigt till ytterligare 14-15 miljoner ton CO2 till sina redan enorma utsläpp. Syftet var att stärka positionen på elmarknaden i Centraleuro- pa och öka de långsiktiga vinsterna. Hade denna summa istället satsats på att bygga ut kapaciteten inom förnybar energi hade man till exempel kunnat bygga två vindkraftsparker av Markbygdens storlek och därmed på ett bräde klarat av minst hälften av den planerade utbyggnaden av vindkraften i Sverige.
De politiska ledarna inom EU har oavsett partifärg satsat på marknadslösningar för att minska förbrukningen av fossila bränslen. Systemet med utsläppsrätter är det tydligaste exemplet på detta. Systemet har hittills visat sig vara allt annat än effektivt. Det inbjuder till mygel för att garantera en så stor tilldelning som möjligt till den egna anläggningen, eller det egna landet. Just nu har krisen fått den bisarra effekten att det finns ett överflöd av utsläppsrätter för kommande år.
Minst lika viktigt som att öka produktionen av förnyelsebar energi är det att minska utsläppen genom teknik som minskar förbrukningen.
Bostadssektorn är ett område där det går att minska energiförbrukningen mycket och göra det snabbt. En del kommunala bostadsbolag visar vad som går att uppnå redan på kort sikt. Exempelvis Skebo i Skellefteå siktar på att minska energiförbrukningen med minst 20 procent på sju år genom enkla åtgärder som att infö-ra bättre timerstyrning av motorvärmare och att försörja tvättmaskiner med varmvatten från fjärrvärmenätet.
Redan att genomföra ett sådant enkelt program för effektivare energi-användning i alla bostäder skulle vara ett viktigt steg framåt. Men i takt med att allt större del av lägenhetsbeståndet är i privata händer kommer kortsiktiga ekonomiska intressen i för- grunden.
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) pekar i sin rapport Vägval för framtidens energianvändning på att huvuddelen av alla hus borde byggas med bästa kända teknik, vilket skulle innebära att energiåtgången för uppvärmning skulle vara en bråkdel av det som är genomsnittet idag. Detta är krav som byggbolag och hustillverkare värjer sig mot. De vill kunna locka med lägre priser idag, snarare än lägre energiförbrukning på lång sikt. Detta trots att de totala boendekostnaderna blir lägre under husets livslängd. IVA-rapporten visar att hela bostadsområden till och med kan bli energiproducenter om man utnyttjar exempelvis hustak för att montera solpaneler och mindre vindkraftverk. Även här finns alltså enorma möjligheter, men marknadskrafterna lägger hinder i vägen för utvecklingen.
Olika varianter av elbilar är det som på allvar kan sänka utsläppen från trafiken. Inom några år kommer det att finnas både rena elbilar och pluginhybrider, alltså bilar som delvis drivs med el och kan laddas upp, på marknaden. Men det går redan nu att se att kapitalismen kommer att fördröja utvecklingen. Så länge tillverkningen av bensin- och dieselbilar do- minerar kommer bilindustrin inte att ha något intresse av starka styrmedel och stimulanser för att köpa elbil, vilket skulle behövas för att skynda på utvecklingen. På samma sätt kommer de stora elbolagen att tveka med att bygga ut omfattande nät av laddningsstationer innan det finns så många bilar att det går att tjäna pengar på verksamheten. Här finns en parallell till biogasbilarna, där hindras försäljningen av bilarna idag av bensinbolagens tvekan att bygga pumpar som troligen inte kommer att bli lönsamma på kort sikt.
Ett skäl till att marknaden idag är en förödande broms för omställningen till ett modernt samhälle med låga utsläpp är patenträtten. De stora företagen inom energisektorn vakar som hökar över patenträttigheterna för all ny teknik. Detta lägger samtidigt stora hinder i vägen för att nya tekniska landvinningar snabbt ska spridas globalt.
Inför klimatmötet i Köpenhamn kräver u-länderna ett totalt förbud på patent på klimatvänlig teknik, hävning av befintliga patent och regler som tvingar uppfinnare att gratis få använda deras patentskyddade teknik. Föga förvånande har EU:s och USA:s förhandlare redan markerat att de är helt emot detta.
På område efter område är kapitalismen i bästa fall en bromskloss för omställningen till mindre klimatbelastande teknik. De förslag och uppgörelser som möjligen kan träffas i Kö- penhamn kan inte bli annat än halvmesyrer. Med ett ekonomiskt system där det egna företagets vinst det närmaste året alltid går före hotet om en global klimatkatastrof går det inte att genomföra de tekniska lösningar som finns inom räckhåll.
Krister Ahrén
Häng med till toppmötet i Köpenhamn:
Den stora demonstrationen för klimatet äger rum på lördagen den 12 december utanför toppmötet i Köpenhamn, där världens ledare samlas.Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna kommer att åka ner och delta. Vill du åka med oss?
Anmäl dig via telefon: 08- 605 94 02, eller via e-post: info@elevkampanjen.se eller rs@socialisterna.org
