Postarbetaren Shoja Shamsizadeh vid Årsta postterminal svimmade under en protestaktion utan avbrott mot uppsägningar som höll honom vaken i 72 timmar mellan de nattskift han jobbar på, innan han tidigt på morgonen den 31 maj kollapsade och fördes till sjukhus i ambulans.
Det misstänktes först att han drabbats av en stroke eftersom han tappat känseln på vänster sida. Men efter tre dagars återhämtning på sjukhuset kunde han återuppta sin protest.
Shamsizadeh är en av de 25 som sägs upp i en första omgång, och en av de sex som enligt företaget, felaktigt enligt honom själv, inte har arbetat tillräckligt länge för att kvalificera sig för det omställningsavtal som garanterar lönen i ett år.
Trots att personalen går på knäna utan att ändå kunna hindra förseningar med två och ibland tre dagar vill Posten sparka ytterligare 75 årsarbetskrafter, som räknat i antal personer kan bli 125, efter sommaren.
– Trots att vi får springa och stressa för att hinna med och till exempel jag själv har fått kritik av lagledare för att ha gått på toaletten tio meter från min maskin, så ska de sparka över 100 personer. Många äldre har svårt att orka med, och när terminalarbetare som lider av astma och allergier i den torra luften ibland går ut för att få lite frisk luft, så jagas de av lagledare som i sin tur pressas av cheferna.
– Ingen begriper hur vi ska klara jobbet. Det här är en arbetssituation som jag aldrig har upplevt ens i Iran.
Uppsägningen blev droppen som fick Shoja Shamsizadeh att inleda en, till att börja med, enmansprotest genom att köpa ett partytält, drapera sin egen bil i plakat och börja samla namn i protest på en oändligt lång budkavle utanför terminalen.
Men fler har anslutit sig, och ibland flockas dussintals runt partytältet. När Offensiv återkommer efter några dagar skickar han en bild på en tio meter lång och fulltecknad budkavle.
Arne Johansson
