De rika drar ifrån som aldrig förr.
Den svenska ekonomin fortsätter att växa i snabb takt. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste rapport steg landets BNP med 3,3 procent mellan andra kvartalet 2017 och samma kvartal i år. Mycket pekar dock på att konjunkturen har nått sin topp och att tillväxttakten dämpas under resten av året.
Bostadsinvesteringarna, som länge har varit en tillväxtmotor, har redan växlat ner. Antalet påbörjade bostäder minskar från cirka 69 000 år 2017 till omkring 56 000 i år, enligt Boverket. Det är på tok för lite. Bostadsbristen och den snabba befolkningsökningen gör att det behöver byggas minst 90 000 bostäder varje år fram till år 2020.
Även om högkonjunkturen mattas av under året kommer valet äga rum mot bakgrund av flera års relativt hög ekonomisk tillväxt och fortsatt ökad sysselsättning. Men liksom i valet 2014 kan den sittande regeringen inte räkna med att den ekonomiska tillväxten blir en röstvinnare.
Skälet till detta är att frukterna av den ekonomiska tillväxten blir allt mer ojämnt fördelade och att tillväxten främst märks i börsfest, rekordvinster och att de rikare bara blir rikare.
Inkomstklyftorna är nu större än någonsin i modern tid och de rika drar ifrån som aldrig förr. Den rikaste tiondelen har numera en lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen som har lägst inkomst.
Mitt i det växande överflödet ökar antalet som lever under eller på marginalen och välfärdsunderskottet växer. Under perioden 2008–2016 har andelen av landets befolkning som har en låg disponibel inkomst ökat från drygt 13 procent till drygt 16 procent. Var tredje ensamstående ligger idag under fattigdomsgränsen.
Hälsoklyftorna har fortsatt att öka, vilket går helt på tvärs med S-MP-regeringens löfte om att hälsoklyftorna skulle slutas inom en generation. Arbetarklasskvinnornas medellivslängd har inte ökat alls under de senaste två decennierna och det finns en tendens till minskning under den senaste tioårsperioden. Även för lågutbildade män har livslängden slutat öka under de senaste åren (Katalys rapport 18: Klass och hälsa).
Samtidigt fortsätter klyftan mellan de snabbt växande storstäderna och resten av landet att öka. Nästan all jobbtillväxt sker i storstäderna och i allt fler kommuner sinar skatteintäkterna.
Under S-MP-regeringen har de offentliga utgifternas andel av BNP fortsatt minska. Högkonjunkturen har som bäst mildrat omfattningen av nedskärningar och neddragningar, men snabbt kommer en minskad tillväxt att följas av stora nedskärningar. Det är vad som väntar bortom valet. Oavsett vem och vilka som regerar i landet, regionerna/landstingen och kommunerna efter den 9 september hotar nya åtstramningar och högersvängar, vilket måste bemötas med motstånd och gräsrotsorganisering.
Det är för att bygga detta motstånd och vinna stöd för en alternativ socialistisk politik som säger ”låt rika, storbolag och banker betala” som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) ställer upp i valet.
Rösta på RS i kommunvalen i Luleå, Haninge och Göteborg samt landstingsvalet i Norrbotten.
