Tonårsflicka fick armarna gipsade på rättspsykiatrisk klinik

2014-10-01 14:44:46




Den psykiatriska vårdens kris var åter i fokus när Uppdrag Gransknings reportage sändes den 24 september. Det upplystes om hur 16-åringar med psykisk ohälsa tvångsvårdas med människor dömda till rättspsykiatrisk tvångsvård. Situationen är ohållbar mot bakgrund av att allt fler människor har psykiska besvär.

Över 50 procent av flickor mellan 14 och 16 år har avsiktligt skadat sig själva det senaste året, visar Uppdrag Granskning i föregående veckas reportage om den psykiatriska tvångsvården. I avsnittet fick vi följa ”Anna”, en ung person som sedan hon var åtta år utövade ett självskadebeteende. Beslut togs senare att ”Anna” skulle få vård enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT).
Efter att ha slussats mellan Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) och sluten vård, efter att ingen kunde ta emot henne längre på BUP och efter att ha varit inlåst med mediciner och gipsade armar, blev ”Anna” som 16-åring placerad på den rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. På den rättspsykiatriska kliniken fick hon sina armar gipsade hela 34 gånger. På samma klinik fanns bland andra Anna Lindhs mördare.

”Anna” är inget ensamt fall. 15 landsting har förra året vårdat patienter med behov av psykiatrisk vård på rättspsykiatriska regionkliniker. Även om det enligt lag inte är något fel med detta, är det inte tomt på kritik. Frågan är varför situationen behöver vara sådan. I ”Annas” fall handlade det om vårdplatsbrist, brist på personal och ett tillämpande av en metod som inte hjälpte utan förvärrade hennes situation – en metod som bestod av inlåsning, fastspänning och medicinering som enda åtgärder. Under en kort period då ”Anna” fick träffa en psykoterapeut, började hon må något bättre innan situationen åter förvärrades.
Offensiv har flertal gånger tidigare belyst problemen med pågående nedskärningar inom den psykiatriska vården. Samtidigt som vårdplatser försvinner och avdelningar stänger ned, visar Vård­fokus att antalet personer med psykisk ohälsa ökar. Ökningen är störst bland unga vuxna mellan 18 och 25 år. Att den psykiatriska vården då inte rustas upp leder självklart till konsekvenser för patienter som får medicinering som enda lösning då annat saknas.
Det leder även till konsekvenser för personalen med allt högre arbetsbelastning, särskilt när olika former av patienter och brukare slås ihop i samma byggnad. Samtidigt slår situationen hårdast mot kvinnor som är den största delen av både personalen och av patienterna.

En massiv upprustning av vården krävs, med fler anställda på bättre villkor och fler vårdplatser. Ingen 16-åring ska behöva vårdas på en rättspsykiatrisk regionklinik. Det är behoven som ska styra och inte budgetdisciplin. Rättvisepartiet Socialisterna säger nej till nedskärningar och privatiseringar. Vi kräver bra vård för alla i offentlig regi. ■