Arbetsdomstolen har, i en skrupelfri klassdom som enbart handlar om att han inte skulle ha uppträtt med tillräcklig ”takt och ton” inför bolagets chefer, sagt ja och amen till Connex/Veolias avskedande av tunneltågfacket Seko klubb 119:s ordförande Per Johansson. Detta görs efter att AD vägrat att ta ställning till kärnfrågan om Connex nonchalans av säkerheten i tunnelbanan, som är det verkliga skälet både till tonläget och avskedandet.
När Connex den 29 september 2005 sparkade Per Johansson, utan att ens informera vare sig honom eller facket i förväg, löd bolagets anklagelse att han ”under en längre tid agerat illojalt mot företaget och kränkande mot medarbetare”. Han skulle också ha ”överskridit kritikrätten”. Detta hade dock, förklarade man i ett förnekande av det uppenbara, ”inget att göra med personens roll som ordförande för klubb 119”.
Denna skamlösa lögn var helt i linje med den taktik som fabricerats under rubriken ”Budskap och strategi: case PJ”, som den av Connex anlitade konsultfirman Medial rekommenderat Connex chefer att följa i ett hemligt PM om mediastrategin som Offensiv kom över.
”Håll isär säkerhetsfrågan och avskedandet av personen” löd nyckelmeningen från Medial, som vädrar en ny marknad för Union Busting (bekämpande av fackföreningar) enligt USA-modell även i Sverige.
Den medvetna lögnen i denna mediataktik har utan vidare anammats av AD. Ändå har det för var och en som följt denna strid varit uppenbart att det är konflikterna om säkerheten, som resulterat i tre tunga skyddsstopp från fackets skyddsombud och så ofördelaktig publicitet att det hotade Connex inför kommande upphandlingar, som är stridens kärnfråga.
”Avreglerad marknad”
Det verkliga skälet kunde heller inte bli tydligare än när Connex VD Pelle Svensson i Dagens Eko dagen efter avskedandet av Per Johansson motiverade sig med att ”man kan konstatera att det bedrivs en politisk kampanj som inte hör hemma på en avreglerad marknad och i konkurrensutsatt verksamhet. Han har helt enkelt bedrivit en propaganda emot företaget”. Redan en vecka innan avskedandet hade också SL:s VD Lennart Jangälv den 23 september på samma sätt kritiserat klubb 119 för ”osakliga utspel i en kampanj, tydligen med syfte att misskreditera SL och Connex”.Men dessa sätt att avvisa fackets kritik av företagets säkerhetsarbete som ett försvar för avreglerad kollektivtrafik, och som i AD upprepades av Connex advokat med orden att ”hans syfte har varit att skada bolaget och krossa Connex” har varit en alltför het potatis för AD att ta i. Utan motivering finner därför AD ”inte anledning att gå in på frågan om klubbens kritik av bolagets arbete med säkerhets- och arbetsmiljöfrågor varit befogad”, och inte heller ”underlag för att dra några slutsatser om orsakerna till Per Johanssons uppträdande”. I stället har AD:s nivå fallit till en advokatyr om ”vad sade Per Johansson och i vilken ton”, medan höjda arbetsgivarröster kallas nödvändiga ”tillrättavisningar”. Detta har skett på ett sätt som får Seko klubb 119 att tala om att ”brukspatronsamhället är på gång igen”.
Nedlåtande klassförakt
Denna dom, präglad av nedlåtande klassförakt, ter sig efter en konflikt som trissats upp av Connex nonchalans inför incidenter som visat på en fara för många människors liv som ett kombinerat justitie- och karaktärsmord. Resultatet är en naken klassdom där ett par i hastigt mod utslungade ”håll käften” och ett några gånger höjt tonläge i förhandlingar tillåts legitimera ett avskedande av en facklig företrädare med ett så starkt stöd bland de fackligt aktiva att han efter avskedandet valdes till hedersordförande i sin fackklubb.AD väljer alltså helt att ignorera skälen till fackets höjda röstläge: SL:s och Connex systematiska nonchalans av fackets krav efter en räcka allvarliga incidenter, som tunneltågbranden i Rinkeby och flera liknande tillbud i de gamla vagnarna (en mindre brand utbröt igen under AD:s behandling av målet i februari 2007), upptäckten att larmtelefoner i tunnlarna inte fungerade, vägran att göra något åt felkonstruerade frontrutor/utrymningsvägar i de nya tunnelbanevagnarna o s v.
Risk för olyckor
Inte bara Seko klubb 119 har kritiserat säkerheten, utan också (om än i ord utan mycket handling) ansvariga myndigheter: ”Om ett företag har kontrakt att driva tunnelbanan i fem år kommer de knappast att rusta den för 25 år. Det är ganska självklart. Men problemet är att varken SL eller någon annan tar det ansvaret. Risken är att vi får se fler bränder, urspårningar och andra olyckor”, varnade till exempel järnvägsinspektören Dick Rydås i Sekomagasinet i januari 2006!Om AD valt att ta någon som helst notis av järnvägsinspektörens varning skulle detta direkt ställa frågan om Per Johanssons takt och ton i en annan dager. ”Vi kan notera att Connex ursprungliga skäl för avskedandet – Per Johanssons förmenta illojalitet – under resans gång har bedömts som ohållbart och bytts ut mot nya, uppenbarligen gångbarare skäl” lyder en ironisk slutsats av detta från Seko klubb 119.
I stället för att smutskastas av AD borde Per Johansson hyllas med en Lex Per, i stil med Lex Sarah, som inte bara ger de anställda laglig rätt (vilket inte ens facket har enligt de i denna rättegång mörkade lojalitetsregler som finns i privatiserad verksamhet) utan också skyldighet att slå larm om alla allvarliga risker, för både de anställda och allmänheten, i kollektivtrafiken.
Sista ordet inte sagt
Att sista ordet ännu inte är sagt i denna affär framgår också av de upprörda reaktionerna på det Europamöte för facken inom Veoliakoncernen som hölls i Paris när AD:s dom meddelades. ”Det är en kamp för yttrandefrihet och erkännandet att fackliga representanter också är medborgare och som sådana har rättigheter. Den svenska Arbetsdomstolens bekräftelse av avskedandet är en chock för fackföreningsrörelsen”, skriver delegaterna från Veolias fackföreningar i ett uttalande, som också följdes upp av en omedelbar uppvaktning av koncernchefen Henri Proglio.På mötet diskuterades både fackliga aktioner och stöd till Per Johansson om han, som det antogs, överklagar till Europadomstolen.
Arne Johansson
