Tragedin i Västerhaninge borde aldrig ha fått hända

2006-07-28 14:10:09




Ännu ett brutalt mord på ett barn har inträffat, denna gång i Västerhaninge, söder om Stockholm. Det var natten till lördag i förra veckan som en 26-årig mannen knivmördarde sin 12-åriga styvdotter. Hennes 13-åriga vän bevittnade dådet och blev därefter själv våldtagen och knivhuggen i hals, mage och rygg, men lyckades till slut fly.

I lägenheten fanns också 26-åringens sexåriga son som omhändertogs av sociala myndigheter. I rummet intill sonen hittades styvdottern död. Kroppen var enligt polisen svårt sönderskuren. 
Exemplen har blivit skrämmande många på kort tid: Bobby som misshandlades till döds, Freddie som vansköttes till döds, flickan som födde sin pappas barn när hon var 13 år och nu den 12-åriga flickan som knivhöggs till döds av sin egen styvpappa.
Hur har det kunnat gå så här långt? Vad gjorde polisen tidigare i år när de grep styvpappan efter att han helt oprovocerat misshandlade en okänd man på en pizzeria? Tog de reda på att han hade två barn hemma? Ringde de till de sociala myndigheterna för att utreda villkoren för barnen?
Är det något dessa exempel visar så är det att polis och sociala myndigheter i praktiken har liten möjlighet att ingripa i hemmen, om det inte handlar om grova övergrepp som anmäls, vilket är en bråkdel. Men då är det redan för sent.

Mer resurser krävs

Vilka åtgärder behövs då? Efter skoltid upphör skolans ansvar för barnen vilka utelämnas helt i familjens våld. Däremot kan lärare, skolsköterska eller annan elevvårdande personal märka när en elev plötsligt mår sämre, slutar äta eller visar tecken på att allt inte är bra ställt hemma. Men insynen blir ännu sämre när kommunen skär ner för att klara ekonomin.
Mats Heike, som är biträdande rektor på Tungelsta skola i Haninge där den 12-åriga flickan gick, bekräftar den slutsatsen.
– Vi behöver mer resurser och fler vuxna i skolan som kan reagera över elevernas hälsa. Idag är klasstorlekarna för stora, 25 till 30, och när pengarna tryter är det den elevvårdande personalen som åker först, säger Heike som befarar fler neddragningar av politikerna i Haninge kommun.
Det är också kommunerna som avgör om unga sexualbrottslingar ska få vård eller inte.
Vuxna sexualförövare begår ofta sexuella övergrepp redan som unga. Men få genomgår programmet. Efter strafftiden, som oftast är kort, är det kommunen som ska betala för vård och behandling och då avbryts den av kostnadsskäl, vilket innebär en risk för att förövarna genomför nya sexualbrott. Hittills har kommunerna bara i två fall betalat för fortsatt vård, trots att ingen som genomgått hela behandlingen återfallit, skriver Eva Persson Göransson, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse.

Nekades hjälp

26-åringen som mördarde sin styvdotter sökte psykisk hjälp för en tid sedan men nekades. Av tidigare 3 000 platser i psykiatrin återstår bara 600.
Peter Voltaire, stationsbefäl vid Handenpolisen, berättar för Offensiv att 26-åringen sedan tidigare är betraktad som farlig och våldsam. Han har även gjort sig känd för att blanda sprit och Rohypnol, vilket flera experter säger orsakar psykoser och våldsamma utbrott utan spärrar. 26-åringens advokat säger dessutom till Aftonbladet att hans klient inte har några som helst minnen från mordnatten.
Men detta är ju knappast hela historien. Droger har blivit ett populärt och enkelt sätt att förklara våldet mot kvinnor och barn inom familjen. Utan tvekan kan drogerna ofta vara utlösande för våldet. Men oavsett om alkohol eller andra droger brukats så är det inte dessa faktorer som är gemensamma för våld, våldtäkter och mord mot anhöriga.
Gemensamt är snarare att de oftast begås av män och riktas mot kvinnor och barn, samt att våldet framför allt äger rum i hemmen.
Efter morden på Pela och Fadime följde såväl en berättigad diskussion om hedersvåld, som demonstrationer och andra aktiviteter mot det våld som syftar till att upprätthålla mäns kontroll av kvinnors liv.
Den sorg och vrede som mordet i Västerhaninge gett upphov till behöver också omvandlas till aktivitet mot det våld som dagligen drabbar barn och kvinnor i Sverige.

”Ej stanna inom familjen”

Samhälliga problem kan inte lösas inom familjen. De kräver insatser från skolan, myndigheter och inte minst kamp för att bryta ner de strukturer och nedärvda, diskriminerande idéer som gör mannen dominant.
Mannens patriarkala kontroll över familjen, normerna och sexualiteten är en del av ett brutalt klassamhälle som ytterst förtycker alla. Det samhället måste i grunden förändras och ersättas med ett jämlikt och socialistiskt samhälle.

Mattias Bernhardsson
Lina Thörnblom

Kandidater för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninges kommunalval