Transpersoner bemöts fortfarande med bristande respekt och förståelse inom vården. Detta visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Könsnormerna i samhället är fortfarande mycket starka och det finns många som inte känner att de passar in i dessa normer. Bland transpersoner som genomgår utredning för att få genomföra en könskorrigering blir dessa normer extremt tydliga och personerna tvingas bevisa att de passar in i normen för det kön de anser sig tillhöra.
Folkhälsomyndigheten har gjort en intervjustudie under våren 2015 där 20 transpersoner intervjuats om sina upplevelser och beskrivningar av sexuell hälsa. Rapporten ”Rätten till hälsa – hur normer och strukturer inverkar på transpersoners upplevelser av sexuell hälsa” finns att läsa på folkhalsomyndigheten.se. Den riktar sig främst till personal inom hälso- och sjukvården, där mycket jobb finns kvar att göra i frågan.
De som intervjuats upplever en brist på respekt, förståelse och kunskap bland sjukvårdspersonal i frågan om transsexualitet och sexuell hälsa för transpersoner och en normkultur där alla måste passa in i de könsmallar som finns. En transman ska ha flickvän och en transkvinna ska ha pojkvän, och skulle en transperson ha en partner av samma kön som de identifierar sig med uppstår misstänksamhet och tvivel.
Flera av de intervjuade beskrev att de blivit benämnda vid ett kön de inte identifierar sig med av sjukvårdspersonal och kuratorer. Vissa icke-binära personer, vars könsidentitet ligger mellan eller bortom de traditionella könskategorierna, kan känna att det är lättare att inte uppge sin könsidentitet inom vården då det finns risk för oförståelse och sämre vård och går med på att tilldelas ett kön de inte identifierar sig med. Det kan för många kännas tungt och frustrerande, och man kan känna att man inte passar in i samhället för att man inte passar in i dess normer.
På grund av de starka normer i samhället som finns är den psykiska ohälsan bland hbtq-personer, och främst transpersoner, mycket stor. Var tredje ung transperson har någon gång försökt eller funderat på att begå självmord. En rapport från 2015 av Folkhälsomyndigheten tillsammans med Karolinska Institutet visar att situationen för transpersoner i Sverige inte förbättrats alls under de senaste tio åren och på vissa frågor till och med försämrats. Var femte transperson har utsatts för våld på grund av sin könsidentitet, var tredje har utsatts för psykiskt våld och varannan har upplevt kränkande behandling. Varannan undviker olika dagliga aktiviteter i rädsla för diskriminering.
Transpersoner upplever enligt rapporten att de utsätts för diskriminering inom alla områden i livet och många har ett lågt förtroende för polis, vård och socialtjänst.
Det krävs att samhällets könsnormer bryts på alla håll. Luleå kommun införde i våras könsneutrala toaletter på alla kommunala verksamheter och ska successivt införa dylika omklädningsrum på alla kommunens skolor efter en motion av Rättvisepartiet Socialisterna.
Det är ett viktigt steg för att transpersoner och alla som inte passar in i könsnormerna ska ha samma rättigheter att leva i samhället och att må bra. Det behövs fler resurser och utbildning för all samhällspersonal om vad det innebär att vara transperson, icke-binär eller någon annan könsidentitet. ■
