Turkiet: Riv upp strejkförbudet

2015-02-12 14:29:56


Regeringen i Turkiet anser att strejken är ”till skada för nationens säkerhet” och har därför förbjudit den.

Den turkiska regeringen har valt att förbjuda metallarbetarnas strejk eftersom den påstås vara ”till skada för nationens säkerhet”. Arbetarnas krav? Högre löner och bättre arbetsvillkor.

Förhandlingar för ett kollektivavtal ägde rum mellan MESS (Turkiska metallproducenternas intresseorganisation – chefernas fack) och de tre metallarbetarfacken Birleşik Metal-İş, Türk Metal och Çelik-İş. Både Türk Metal och Çelik-İş, som är gula fackförbund, slöt ett avtal med MESS trots de dåliga villkoren som erbjöds.
MESS vill öka längden på kollektivavtalen från två till tre år och har planer på att erbjuda arbetarna en löneutveckling under den förväntade inflationstakten. Birleşik Metal-İş (en del av DİSK, den progressiva fackförbundskonfederationen i Turkiet) och MESS kunde inte enas om ett avtal. Birleşik Metal-İş beslöt sig då för att gå ut i strejk. Den första vågen av strejker skulle äga rum den 29 januari på 22 fabriker.

Cheferna hade krävt att de anställda på de strejkande fabrikerna skulle rösta om hurvida de skulle gå ut i strejk eller ej. På de 22 fabrikerna var 85 procent av arbetarna för en strejk, trots att alla arbetare på fabrikerna, såväl fackanslutna som ej samt tjänstemän och industriarbetare, var involverade i omröstningen. I tre av fabrikerna nådde ledningen en enskild överenskommelse med Birleşik Metal-İş genom att hoppa av MESS av fruktan för en välorganiserad strejk.
Den 30 januari tog den turkiska regeringen ett beslut om att ”upphäva” strejken som hade startat dagen innan av Birleşik Metal-İş på 19 av fabrikerna. Totalt hade
15 000 metallarbetare tänkt gå ut i strejk innan strejken blev olagligförklarad. Den 29 januari hade blott hälften av arbetarna gått ut i strejk eftersom strejken organiserades i två vågor. Däremot berörde regeringens beslut de andra 18 fabrikerna som skulle gå ut i strejk den 19 februari.
Den turkiska lagen angående fackföreningar och kollektivavtal har en skrivelse som slår fast att ”en laglig strejk eller lockout som har utlysts eller påbörjats kan suspenderas av regeringskansliet i upp till 60 dagar via ett dekret om den är till skada för allmänhetens hälsa eller nationens säkerhet. Suspenderingen ska träda i kraft på datumet då dekretet publiceras”.

Regeringens dekret, undertecknat av president Recep Tayyip Erdoğan, premiärminister Ahmet Davutoğlu och hela regeringen, aviserade att metallarbetarnas strejk var ”till skada för nationens säkerhet”. Detta var bevisligen ett grundlöst svepskäl för regeringen att agera, på chefernas vädjan, mot en strejk som de frukade skulle lamslå hela industrin.
I lagen står också att ”Om en överenskommelse inte nås före suspenderingens utgångsdatum kan högsta Medlingsinstitutet lösa konflikten på begäran av endera parten inom sex arbetsdagar. Annars bör fackföreningens behörighet ogiltigförklas”.
Detta betyder klart och tydligt att den så kallade ”uppskjutningen” i reella termer egentligen är ett förbud, eftersom det inte ges lagligt utrymme för att återuppta strejken efter 60-dagarsperioden. Birleşik Metal-İş kommer säkerligen att ansöka hos förvaltningsdomstolen om att regeringens dekret ska ogiltigförklaras, för att kunna fortsätta strejken. Däremot är den senaste erfarenheten från glasindustrin år 2014 inte särskilt positiv då domstolen dömde till regeringens fördel.
Det är en lärdom som inte är glömd. Efter regeringens dekret om olagligförklarande valde arbetare på 16 av de 19 fabrikerna att strunta i regeringens beslut och beslutade sig för att återuppta strejken. Tre av fabrikerna ockuperades av arbetarna. Birleşik Metal-İş uttalade att de strejkande metallarbetarna inte skulle börja jobba igen förrän på måndagen (den 2 februari).

Den andra februari upphörde ockupationerna på de tre fabrikerna och på de övriga 16 fabrikerna återvände arbetarna till sina arbetsplatser. Alla skift bemannas som vanligt, men arbetarna har fortsatt att kämpa. De har påbörjat ett passivt motstånd och inte slagit på några maskiner. I skrivande stund (den 4 februari) har produktionen inte återupptagits ännu. DİSK och KESK (de offentliganställdas fackliga konfederationer) organiserade även protestmarscher framför det styrande AKP-partiets kontor i de flesta turkiska städerna under måndagen och tisdagen.
CWI och våra anhängare i Turkiet, Sosyalist Alternatif, ger sitt fulla stöd och solidaritet med metallarbetarnas kamp för bättre löner och arbetsvillkor samt emot den ökända och odemokratiska attacken mot den grundläggande rättigheten att strejka. Vi uppmanar alla aktiva inom fackföreningsrörelsen och socialister internationellt att skicka solidaritetsmeddelanden till Birleşik Metal-İş-facket: kivanceliacik@disk.org.tr, med kopior till sosyalist.alternatif@gmail.com. ■