Valfusk och krigshets mot kurderna gav AKP segern.
Världen över rapporteras om en ”överraskande jordskredsseger” för Recep Tayyip Erdoğans styrande parti AKP. Få nämner något om valfusket, eller om de våldsamma attackerna mot det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Det borgerliga politiska etablissemanget vill inte sätta käppar i hjulet för EU:s samarbetet med Turkiet. Samtidigt basunerar president Erdoğan ut att ”valresultatet ska respekteras”, medan våldet fortsätter mot oppositionen.
I Nusaybin röstade 89,3 procent på HDP. Svaret kom direkt från statens väpnade grenar. En stor explosion har skadat många, men lyckligtvis har inte några dödsoffer rapporterats ännu. Två barn, 12 och 13 år, gamla riskerar två års fängelse för att ha tagit ned Erdogans valaffischer.
HDP klarar 10-procentsspärren, men AKP får egen majoritet. Trots att AKP får egen majoritet räcker inte mandaten för att ensamma driva igenom Erdoğans efterlängtade nya författning som skulle innebära ännu mer makt till presidenten. AKP:s hotfulla och aggressiva retorik mot kurder har vunnit röster från det fascistiska partiet MHP som backar i valet.
Turkiet är polariserat. AKP:s hets har legitimerat hat och våld mot kurderna och de turkiska socialisterna. Valresultatet är ett bakslag för kvinnors och homosexuellas rättigheter, för yttrande- och pressfriheten och för demokratiska fri- och rättigheter. TV-stationer som inte stödjer AKP har stängts ned av polis och militär.
Under valdagen kom rapporter om omfattande valfusk. Internationella valobservatörer fördes bort av polis, vallokaler stängdes ned, elen bröts i flera vallokaler och hot riktades mot såväl väljare som valobservatörer. Internationella journalister som rapporterade från vallokalerna hotades och fördes bort. Valhemligheter respekterades inte utan väljare tvingades rösta öppet under hot från valmyndigheterna.
Rapporter har avslöjat att röstsedlar har försvunnit från flera vallokaler, och i Cizre och Kurtalan berättar väljare att de har nekats rätten att rösta. Militär har hindrat dem från att komma in i vallokaler. I Izmir fanns det 700 000 fler röster än röstberättigade.
AKP:s rädsla för vänstern i HDP är tydlig. Det har varit omöjligt för HDP att bedriva valkampanj. Det prokurdiska vänsterpartiet har utsatts för ständiga angrepp. Under perioden mellan valen i Turkiet från juni till november miste 258 civila livet varav 33 av dem barn, uteslutande familjer som stödde HDP. Över 100 av dessa miste livet i det terrorattentat som riktade sig mot HDP i Ankara.
Över 500 av HDP:s politiker och medlemmar arresterades under valkampanjen. Nära 200 av HDP:s kontor attackerades, varav många brändes ned. Under valet har HDP fått möta statlig terror, medial censur, mord och attacker.
Det går inte under några omständigheter tala om något demokratiskt eller fritt val. HDP har inte kunnat bedriva valkampanj och distrikten med de bästa valresultaten för partiet från i juni utsattes för militär belägring, mord och försvinnanden.
I opinionsundersökningarna låg HDP på 15 procent. Vad det verkliga resultatet var kommer vi aldrig att få veta. Vad vi dock vet är att befolkningen har bestulits på sina röster, för i Turkiet är inte det viktiga vem du röstar på, utan vem som räknar rösterna.
Kampen för fred och rättvisa, demokrati och jämlikhet varken börjar eller slutar vid dagens val, utan återupptas på nytt imorgon. Denna kamp måste föras ut på arbetsplatserna och in i bostadsområdena. Den viktigaste kampen kommer att ske utanför parlamentet. Dess framgång kommer att avgöras i hur man lyckas mobilisera fackföreningarna och lokalsamhället.
Attackerna mot HDP, den turkiska vänstern, fackföreningar och sociala organisationer har skett öppet, men EU och USA står tysta. EU:s politiska etablissemang vill ha Turkiet som en vakthund för att stoppa syriska flyktingar innan de når Europa. USA och Nato har gett sitt stöd till Turkiets flygangrepp på kurdiska byar och dess belägring av kurdiska städer.
Turkiet befinner sig på gränsen till inbördeskrig och är politiskt polariserat. AKP vill befästa sin seger genom att inskränka press- och yttrandefriheten ytterligare. Demokratiska fri- och rättigheter är satta på undantag och förtrycket mot kurderna och andra minoriteter når nya höjder.
Stödet för HDP i Bakur (i den turkiska delen av Kurdistan) är massivt och som svar på repressionen efter valet i juni svarade flera städer med att utlysa självstyre i augusti. Om inte kurdernas och den politiska oppositionens demokratiska fri- och rättigheter respekteras kan denna process fördjupas, där kravet växer underifrån på att bryta sig loss från Turkiet.
Vi ser redan en förändrad stämning hos såväl arbetarklassen som medelklassen om att man har fått nog.Stödet för HDP i Bakur är mellan 80 och 90 procent, vilket är historiskt.
HDP varken kräver eller driver frågan om separatism idag, men kontrarevolutionens piskrapp och den turkiska statens förtryck kan komma att driva på utvecklingen åt det hållet. Attackerna mot kurderna kan, tillsammans med inspirationen från Rojava, skapa en ny nivå på såväl militans som organisering.
