Den 1 januari 2005 innebar för många långtidsarbetslösa i Tyskland ett nytt steg mot social utfrysning. Den dagen trädde den nya lagen om sänkt arbetslöshetsersättning (Hartz IV) i kraft. Hartz IV-lagen innebär att den som är arbetslös i mer än 12 månader förlorar sin arbetslöshetsersättning. Istället får de arbetslösa ett socialbidrag, som döpts till A-kassa II.
Villkoren för att överhuvudtaget erhålla detta socialbidrag är hårda. Maximalt kan man få 345 euro (3 130 kr) plus hyra per person och månad. Även barnens besparingar, barnbidrag, bil, hus, partnerns inkomst o s v ingår i beräkningsgrunden för A-kassa II.
Den som är arbetslös ska så länge som möjligt leva på egna besparingar eller övriga familjemedlemmars tillgångar innan han eller hon är berättigad till någon form av stöd.
1 euro-jobb
Det var den förra så kallade rödgröna koalitionen mellan socialdemokraterna och de Gröna (miljöpartiet) med förbundskansler Gerhard Schröder i spetsen som införde den nya Hartz IV-lagen.Lagen var en del av det stora nedskärningspaketet Agenda 2010, som presenterades 2003. I Hartz IV ingick även de så kallade 1 euro-jobben.
Dessa jobb innebär att en arbetslös får tjäna 1 till 2 euro i timmen (9 till 18 kr) och inte mer än 180 euro (1 633 kr) i månaden utöver arbetslöshetsersättningen. En arbetslös får inte tacka nej till ett 1 euro-jobb eller något annat låglönejobb. Om man säger nej riskerar man att helt eller delvis förlora sin ersättning.
Det är tydligt att lagen inte lett till sjunkande arbetslöshetssiffror. Istället ledde bidraget till att skapa fler otrygga låglönejobb.
Från mars 2002 till maj 2006 försvann drygt en miljon heltidsjobb i Tyskland. De jobb som kom istället var tillfälliga och underbetalda.
Arbetslösheten var rekordhög under 2005 – 12 procent. Det är den högsta siffran sedan andra världskriget.
”Jag kan inte se att sänkningen hittills har haft någon betydelse. Syftet med de sänkta a-kassorna var /…/ att få arbetslösa att acceptera låglönejobb. Men för okvalificerade eller för långtidsarbetslösa 50-åringar finns inga jobb”, erkände en ekonom som intervjuades av radions Ekot 25 oktober i år.
I samma reportage påpekades att: ”I till exempel Östtyskland arbetar miljoner redan i en växande låglönesektor, somliga har timlöner på 30 till 40 kronor.”
Fasta jobb försvinner
Det finns även många tecken på att exempelvis kommunerna ersatt reguljära fasta jobb, som kvalificerat till sjuk-, pensions- och socialförsäkring, med 1 euro-jobb.Hartz IV-lagen är ett medel för utpressning. Arbetare ska tvingas acceptera sänkta löner och sämre villkor på arbetsmarknaden. Rädslan för att bli arbetslös och Hartz IV fungerar som en press nedåt på lönerna, samtidigt som arbetslösheten skapar en än större låglönemarknad.
Fackledningens svek
Under sommaren och hösten 2004 uppstod en massrörelse, som främst samlade arbetslösa i östra Tyskland, i protest mot Hartz IV.Men fackföreningstoppen i DGB, tyska LO, ignorerade proteströrelsen. Däremot var det många lokala fackklubbar som stödde de måndagsdemonstrationer som genomfördes mot förslaget.
Med Agenda 2010 i ryggen inledde arbetsgivarna en ny offensiv mot löner och arbetsvillkor under 2004.
Storföretagen Siemens och Daimler-Chrysler var de första som krävde ökade arbetstider utan löneökning; en lönesänkning. Trots omfattande protester vid Siemens och Daimler-Chrysler sommaren 2004 slöt fackledningen avtal som innebar sänkta löner i utbyte mot att jobben skulle tryggas.
Men jobben tryggades inte. Den 27 novbember rapporterade Dagens Arbete:
”På Siemens mobiltelefonfabrik i Kamp-Linfort i Nordrhein-Westfalen finns det mest omtalade exemplet på öppningsklausuler. I likhet med de andra på fabriken sänkte Siemensarbetaren Markus Grolms sin lön med 400 euro, cirka 3 600 kronor, i månaden. Dessutom gick de med på att förlänga arbetstiderna utan lönekompensation. I ett slag blev arbetarna 30 procent billigare.
–Vi gjorde det för att rädda jobben, säger Markus Grolms. Nu läggs ändå fabriken ner.”
Jobba mer för mindre
Uppgörelsen på bland annat Siemens blev dock banbrytande och följdes av en rad liknade avtal som innebar sänkta löner eller minskad semester- och julersättning, ökade arbetstider och sämre anställningsvillkor inom både den privata och offentliga sektorn.Det är dessa så kallade öppningsklausuler som arbetsgivare i Sverige vill kopiera.
De tyska arbetarna har fått betala dyrt för den långa ekonomiska stagnationen och högerpolitiken. Allt medan storföretagens vinster ökat. I år sjunker reallönerna för tredje året i rad i Tyskland.
Mer till aktieägarna
Trots en blygsam ekonomisk tillväxt de senare åren har vinsterna rakat i höjden på grund av låga löner och ökad utsugning av arbetskraften. Lönernas andel av företagens omsättning har sjunkit från nära 25 procent till drygt 17 procent under de senaste tio åren.År 2007 kommer de 30 största företagen att dela ut 21,6 miljarder euro (195 miljarder kr) till aktieägarna. I snitt innebär detta att runt 40 procent av vinstsumman delas ut till aktieägarna. Aktieägarna i Deutsche Telekom får hela 80 procent av vinsten. I samma företag kommer 32 000 jobb att försvinna fram till 2008.
Den nuvarande regeringen, en koalition mellan SPD (socialdemokraterna) och CDU/CSU (de konservativa, Tysklands moderater) vill att bolagen ska betala än mindre i skatt och har föreslagit sänkta företagsskatter. Ändå är bolagens bidrag till de totala skatteinkomsterna bara ynka 2,6 procent i dag.
I spåren av den nyliberala politiken följer nyfattigdomen. I oktober i år publicerades en studie som visade att det skapats en ny stor grupp av ständigt fattiga. De utgör åtta procent av landets befolkning – 6,5 miljoner människor (fyra procent i västra och 20 procent i östra Tyskland).
Det är inte bara så att dagens fattiga har låg levnadsstandard, i snitt 424 euro i månaden (3 847 kr), de har också helt förlorat framtidstron och fattigdomen riskerar att gå i arv.
De nyfattiga har varit arbetslösa under lång tid och även deras barn har liten chans att få en ordentlig utbildning och jobb.
Nyfattigdom
Fattigdomsrapporten 2005 visade att 13,5 procent av befolkningen, 11 miljoner människor, lever under den officiella fattigdomsgränsen. Till den gruppen hör en tredjedel av alla ensamstående föräldrar och 24 procent av alla invandrare.Att arbetslösheten börjat sjunka i år är inte ett tecken på ökad levnadsstandard, utan en följd av den uppåtgående världskonjunkturen. En majoritet av de nya jobb som tillkommit är låglönelönejobb utan socialförsäkringsskydd.
Hartz IV står för omänsklighet och utslagning.
Katja Raetz
EN LÅGLÖNEMARKNAD:
- Andelen låglönejobb i Tyskland, som helt eller delvis saknar socialförsäkringsskydd, har ökat från 2,4 procent 1985 till 17,4 procent i juli 2006.
- Sju miljoner tyskar har idag en lön som staten måste komplettera med socialbidrag för att de ska komma upp i existensminimum.
