Under förra veckan hade Kommunals sektioner i Umeå årsmöten, där fler gräsrotsmedlemmar än vanligt deltog.I sektion 4 (för anställda på sjukhuset) och 5 (äldre- och handikappomsorgen) stred medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna (RS) för två motioner.
En motion krävde att medlemmarna skulle få rösta om avtalen, den andra krävde kraftfulla protester och politisk strejk mot regeringens attacker.
Utöver dessa motioner ställde också RS-medlemmar i upp i valen till representantskapet för Kommunal Västerbotten.
I sektion 5 blev undertecknad vald till ordinarie ledamot i repskapet i enlighet med valberedningens förslag. I sektion 4 fick Per-Olov Johansson stöd från drygt en fjärdedel av de 80 deltagarna, vilket tyvärr inte räckte för att bli vald.
På båda mötena var sektionsstyrelserna negativa till motionerna, men det blev livliga diskussioner med en hel del spontana inlägg från golvet – både för och mot.
Sektionsstyrelsernas huvudargument mot en medlemsomröstning om avtalen var att det skulle vara omöjligt att lösa praktiskt och att Kommunals medlemmar ändå inte engagerar sig.
Men medlemsomröstningar om avtalen skulle leda till ett större engagemang i och med att medlemmarna skulle få ett verkligt inflytande över avtalens utformning, något som i sin tur skulle stärka facket avsevärt.
Politisk strejk
Motionen om politisk strejk och kraftfulla protester ansåg sektionsstyrelserna att de inte kunde bifalla, eftersom de redan planerat en manifestation med LO, ABF och socialdemokraterna till försvar för kollektivavtalen den 17 mars och att de även fortsättningsvis ska organisera protester. Någon konkret plan för dessa protester blev ej presenterad.Absurda argument
En anmärkningsvärd del av sektionsstyrelsernas skriftliga svar påmotionen var invändningen att motionärerna bara föreslår demonstrationer och andra aktioner under våren 2007. ”Till skillnad mot motionärerna kommer sektionen att arbeta för demonstrationer och andra protestaktioner under hela mandatperioden fram till valet i september 2010”.Jag påpekade det absurda i det tapåstående och förklarade att vi inte kommer att sluta arbeta för protester efter våren, och att vi skulle fortsätta under hela mandatperioden – även efter valet i september 2010, oavsett valresultatet.
Tomas Westerström
