Nyligen bestämdes det att åldersgränsen på ungdomsmottagningen i Lund skulle sänkas. Från att tidigare ha tagit emot unga upp till 21tar man nu endast emot besökare till och med den dag de fyller 20 år.
Den sänkta åldersgränsen genomförs i en stad med en stor andel unga studenter. Motivet är att det har varit för stort tryck på mottagningen och man vill förkorta köerna. Redan tidigare har det varit under all kritik att förvägra ungdomar, och då främst unga kvinnor, gratis preventivmedel och sexualupplysning från den dag de fyller 21 år, jämfört med 23 år i övriga regionen. Och gränsen har alltså sänkts ytterligare.
Nu tvingas alla som passerat tonåren istället vända sig till mödravården eller vårdcentralen för att få pre- ventivmedel, sexualrådgivning, testa sig för könssjukdomar eller för att få gynekologiska och urologiska undersökningar. Mödravården har i sin tur inte haft möjlighet att ta emot alla de patienter som kommit dit ifrån ungdomsmottagningen, utan har tvingats skicka tillbaka dem. Ingen verkar veta riktigt vart de nekade patienterna tagit vägen. Man tror att de sökt sig till privata gynekologer, men det är tveksamt om alla har haft råd att göra det. Det kostar mer för patienten eftersom det är en specialistläkare man besöker.
Helt utan vård riskerar de unga med sämst ekonomi att bli.
Köerna har berott på att de pengar mottagningen fått sig tilldelat inte varit tillräckliga för att tillsätta den personal den skulle behöva för att verksamheten ska fungera.
Enligt Maria Schunnesson, chef för ungdomsmottagningen i Lund, skulle ett par extra tjänster göra stor skillnad. Eftersom mottagningens verksamhet i första hand är förebyggande är det kostnadseffektivt på sikt, men då regionen vill spara pengar nu skjuter man problemen på framtiden.
Ungdomsmottagningen i Lund behöver ökade ekonomiska resurser – helst för fem år sedan, men senast nu. Det är inte hållbart att släppa ansvaret för så många ungas sexuella hälsa.
Redan idag ökar antalet fall av sexuellt överförbara sjukdomar, inte minst i Lund, och kostnaderna för att behandla dessa och deras långtidseffekter som livmoderhalscancer och infertilitet är långt större än att idag avsätta de pengar som behövs till ungdomsmottagningen.
Det krävs att vi protesterar mot regionpolitikernas kortsiktiga spartänkande.
Sara Magnusson
