foto: Elias Theodorsson
Fler kampanjer likt Vägra Kallas Hora är nödvändiga för att slå tillbaka mot sexism och kvinnoförtryck.
I Norrbotten har flera fall av sexuella trakasserier på jobbet uppmärksammats den sensaste tiden. I Luleå har en chef på SSAB utsatt ett flertal kvinnliga medarbetare för sexuella trakasserier. Efter en intern utredning av trakasserierna har företagsledningen beslutat att frånta mannen sin befattning, men han får arbeta kvar på företaget.
Den 19 november togs en polisanmälan om sexuellt övergrepp emot i Luleå. Det rör sig om en F21-anställd officier som enligt uppgifter har antastat och ofredat två kvinnliga kollegor. Dessa exempel är långt ifrån unika, utan sker dagligen, överallt. Var femte högstadietjej har enligt Friends senaste rapport blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Såväl män som kvinnor drabbas av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av könstillhörighet, men det är betydligt vanligare att kvinnor drabbas. Ett typiskt scenario är att en kvinna utsätts av en man, vilket återspeglar den könsmaktsordning som råder i samhället, där kvinnor värderas lägre och har en underordnad ställning gentemot mannen.
Att den utsatte är underordnad eller befinner sig i en beroendeställning påverkar hur denne väljer att agera, där en vanlig reaktion är tystnad. Utsatta kan ofta vara rädda för att inte bli betrodda, att deras ställning skall försämras eller att trakasserierna ska förvärras. Många känner själva en skuld över vad som hänt, försöker skämta bort det, förneka det eller till och med försvara trakasserierna.
En rapport från Diskrimineringsombudsmannen beskriver trakasserierna som ett symtom på bristande jämställdhet, helt enkelt en effekt av att människor värderas olika. År 2005 uppgav 18,3 procent av de tillfrågade kvinnorna respektive 5,7 procent av männen att de någon gång under det senaste året har utsatts för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av könstillhörighet. JämO konstaterar i rapporten att antalet anmälningar överhuvudtaget inte speglar problemets omfattning.
Det beskrivs även hur utsatta har vittnat om sjukskrivningar, ofrivilliga uppsägningar samt fysiska och psykiska besvär till följd av trakasserierna. DO konstaterar även att produktiviteten och kreativiteten minskar på arbetsplatser där detta är vanligt förekommande eller där arbetsgivare inte tar problemen på allvar.
Sexuella trakasserier är en viktig facklig fråga som måste tas på allvar, och det är nödvändigt att de anställda ska känna sig trygga på sina arbetsplatser. Om någon känner sig trakasserad bör denne vända sig direkt till sin fackliga organisation. Det är viktigt att alla känner till sina rättigheter och vilket stöd de kan få om de har blivit utsatta. En utsatt medarbetare ska aldrig behöva stå ensam.
Sexuella trakasserier börjar redan i skolan. 1999 startade Elevkampanjen, där många unga medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna var aktiva, ”Vägra Kallas Hora”-kampanjen och gav ut en handbok som sedan dess har kommit ut i flera upplagor. Dock står vi fortfarande inför samma problem som för 15 år sedan, och precis som på arbetsplatser krävs det en enad rörelse mot förtrycket. Vägra Kallas Horas krav är lika aktuella idag som då: Kamp mot kvinnoförtryck, rätten till lika lön för lika arbete, mot våld och diskriminering av homosexuella, för ett slut på nedskärningar inom skola och vård samt för kvinnors rätt till sina egna kroppar där sexism i alla former måste bekämpas.
Det kapitalistiska systemet genererar vinst på att sprida och upprätthålla dessa former av systematiska förtryck. Detta är ett typexempel på hur man lyckats splittra och gruppera arbetare och förhindra att arbetande män och kvinnor enade kämpar för sina rättigheter. Detta är inte enbart en fråga om att framför allt kvinnors liv och hälsa kränks. Det är en fråga om en splittring som missgynnar alla arbetare som vi tillsammans måste bemöta för att istället enas mot det förtryckande kapitalistiska systemet. ■
