Att den tidigare gerillasoldaten José Mujica valdes till president i Uruguay för Frente Amplio (Breda fronten) gav uttryck för befolkningens längtan efter en vänster-sväng, men befolkningens förhoppningar om en radikal regering uppfylldes aldrig. Istället fortsatte den nyliberala politiken.Generalstrejken som lamslog landet den 7 oktober organiserades av den fackliga organisationen PIT-CNT.
Strejken utlystes motvilligt av fackledningen efter pressen från arbetarklassen. Strejken är ett svar på det femåriga budgetförslag som har lagts fram av regeringen.
Förslaget innehåller bland annat uppskjutning av löner och pensioner, privatiseringar och försämrade anställningsförhållanden inom den offentliga sektorn.
När arbetarna lämnad arbetsplatserna för att gå ut på gatorna var landet nästan helt lamslaget, med undan- tag för några små butiker.
Transportsektorn stod stilla, kontor stod tomma, skolor, universitet, fabriker och banker hölls stängda medan arbetare, studenter och tjänstemän gick ut på gatorna.
Detta visar på ett nytt steg i klasskampens utveckling i Uruguay. Det missnöje som det gavs uttryck för i valet har nu tagits ut på gatorna under den här strejken.
Arbetarklassen är livrädd för att förlora de rättigheter som den har uppnått efter år av hårda strider.
Vänstern inom Frente Amplio måste ta stämningarna i landet på allvar och utmana de prokapitalistiska ledarna, för att bygga ett alternativ som kan bryta med nyliberalismen och kapitalismen.
Kristofer Lundberg
