Det nya året har börjat med global börsoro och dystra jobbsiffror från USA.Inte minst utvecklingen på Stockholmsbörsen har varit negativ under årets första dagar. Bara börserna i Istanbul, Bangkok, Taiwan och Kenyas Nairobi har hittills gått sämre än börsen i Stockholm, som rasat med 6,3 procent under årets första vecka.
Oron för en nedgång (recession) i USA är en viktig förklaring till börsraset, men inte den enda. Världskapitalismen präglas av kronisk instabilitet och inflationsspöket går igen, samtidigt som dollarn sjunker och de politiska krishärdarna blir allt fler.
Det är emellertid de senaste rapporterna från USA som har fått världens aktiebörser att dala under de senaste dagarna.
Det började med beskedet om att den amerikanska industrin har tappat fart, vilket främst manifesterats i minskad orderingång. Sedan följde ännu ett negativt besked: sysselsättningen i USA ökade bara med 18 000 i december, mot förväntade 70 000. Sysselsättningsökningen i USA i december 2007 var den lägsta på drygt fyra år.
Den amerikanska arbetslösheten är nu den högsta sedan november 2005 – 5,0 procent – och antalet sysselsatta i USA:s industri räknas idag till enbart 14 miljoner. Det är den lägsta siffran sedan 1950.
”Sannolikheten för en recession är högre än 50 procent”, sa Harvardekonomen Martin Feldstein, som också är chef för NBER, som bedömer konjunkturläget i USA. Anledningen är att stigande arbetslöshet minskar konsumtionen och därmed den ekonomiska tillväxten.
Konsumtionens andel av den amerikanska ekonomin är rekordhöga 72 procent.
Kombinationen av bolånekris, sjunkande huspriser och stigande arbetslöshet gör en fortsatt konsumtion på kredit omöjlig. Chefen för USA:s näst största bolåneföretag, Wells Fargo, sa i november förra året att den nuvarande krisen på den amerikanska bostadsmarknaden är den värsta sedan den ekonomiska depressionen på 1930-talet.
Det mesta pekar också på att huspriserna för första gången sedan 1933 i år kommer att falla i hela USA.
Faller dessutom aktievärdet suddas hushållens förmögenheter snabbt ut.
”Den ekonomiska nedgången 2001-2002 föregicks av att it-bubblan sprack, denna nedgång föregås av att bo- och kreditbubblan spricker. Den här nedgången blir även djupare än i början av 2000-talet, eftersom den slår mot konsumtionen i USA… och det finns ingen som kan fylla det tomrum som minskad efterfrågan i USA skapar i världsekonomin”, varnade Stephen Roach, chef för Morgan Stanley Asia i New York Times den 16 december 2007.
Den amerikanska kapitalismen befinner sig antingen redan i en recession eller står på randen till en ekonomisk nedgång, som kan bli både djup och långvarig.
De flesta i USA – två tredjedelar av de tillfrågade – menade i en nyligen genomförd opinionsundersökning att recessionen redan har börjat eller kommer i år. Detta är en återspegling av att krisen har börjat märkas i arbetarhemmen och bland dem som betecknas som medelklass. Det amerikanska presidentvalet färgas också allt mer av ekonomin och av Bushs problem på hemmaplan.
”Jag tror på en väldigt tuff tid för den amerikanska ekonomin”, menade Nordnets analyschef Peter Malmqvist i Dagens Industri den 3 januari.
Som ett svar på nedgången kommer centralbankerna att sänka räntan eller åtminstone låta bli att höja räntorna, men de räntesänkningar som hittills har gjorts har liten eller ingen effekt och krediterna fortsätter att frysa inne.
Den ekonomiska nedgången i USA har redan fått effekter i resten av världen. Även den europeiska industrin tappar fart och den globala börsoron frammanar bilden av en ekonomisk nedgång som kommer att skaka världen i år.
