Vattenmagasinen är välfyllda och Sverige har ett kraftigt elöverskott. Ändå är elpriset på väg upp mot nya rekordnivåer. Nu ser det ut som om priset kommer att ligga kvar på de nivåerna för lång tid framöver.I januari 2000 låg det rörliga elpriset för den som bor i lägenhet på drygt 25 öre före skatt. Nu ser det ut som om samma elpris i januari nästa år kommer att vara lite drygt dubbelt så högt. Av allt att döma kommer priset att ligga kvar på denna extremt höga nivå. Priserna för framtida elkontrakt på den nordiska elbörsen ligger nämligen på en stadig och hög nivå.
Med en sådan prisuppgång har priset för elen till en liten lägenhet stigit med en tusenlapp per år. För en eluppvärmd villa är skillnaden närmare 10 000 kronor. Den andra sidan av detta mynt är fortsatt absurda vinster för de stora eljättarna (Vattenfall, Fortum och Eon). Enbart Vattenfalls vinst under det senaste året ligger på över 24 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen till att elpriserna på nytt har tagit ett språng uppåt under hösten är systemet med utsläppsrätter.
Det innebär att företag med stora miljöfarliga utsläpp får en tilldelning av en viss mängd utsläpp. Om de släpper ut mindre kan de sälja sina utsläppsrätter vidare. Släpper de ut mer måste de köpa utsläppsrätter. Tidigare var tilldelningen så stor att de inte hade någon som helst betydelse. Nu har tilldelningen krympts och priset drivs upp.
Vad har då detta med elpriserna att göra? Kolkraftverken i Centraleuropa hör till de som köper utsläppsrätter. Det driver upp elpriserna där och eftersom elnäten i Norden numera är väl sammankopplade så vill naturligtvis bolag som Vattenfall sälja där elen är dyrast. Det innebär att svensk vattenkrafts- och kärnkraftsel, som kostar så lite som 5-10 öre per kilowattimme att producera kan säljas för mer än 50 öre i vinter.
Hushållen får betala
Det är alltså framför allt vanliga hushåll som får betala notan när marknaden ska tas till hjälp för att lösa utsläppsproblemen. Systemet med utsläppsrätter har samtidigt inte hindrat Vattenfall och andra energibolag från att bygga nya kolkraftverk.Ett annat skäl till att elpriserna stiger är att elbolagen sannolikt försöker utnyttja den uppåtgående pristrenden.
”Dessutom tjuvhåller många producenter på vattenkraft. De räknar med att få mer betalt efter årsskiftet”, säger Per Thorin chef för Vattenfall privatkunder till tidningen Dagens Industri.
Det ironiska är att den största av elproducenterna som ”tjuvhåller” på vattenkraft är just Vattenfall.
När elpriset nu har fördubblats sedan elmarknaden avreglerades 1996 kan det vara värt att påminna om löftena inför avregleringen om att konkurrensen skulle pressa ned priserna. Nu går det inte att bortförklara – det har blivit precis tvärtom.
Knappast något recept
Högerregeringens recept är att försöka bota marknadens problem med… mer marknad. Olika utredningar har den senaste tiden föreslagit bland annat att kärnkraftverken, som idag ägs gemensamt av olika kraftbolag, bara ska ha en ägare i framtiden för att konkurrera med varandra. Konkurrerande kärnkraftverk som försöker pressa kostnaderna är knappast ett recept för ökad säkerhet.Det finns också en diskussion om att dela upp Vattenfall i olika bolag, vilket skulle öppna för en utförsäljning av delar av bolaget. Detta skulle göra de andra stora elbolagen lyckliga, men inte på något sätt minska monopoliseringen av elmarknaden.
Den senaste prischocken visar återigen vilken katastrof avregleringen är både för hushåll och den del av industrin som behöver stora mängder energi. Fortsatt marknadsstyrning är en garanti för höga priser och kortsiktiga beslut i en verksamhet som är mer långsiktig än de flesta.
Krister Ahrén
