Yahya ”Iza” Damlkhi i Söråker har bott i Sverige i 11 år. Migrationsverkets beslut att utvisa honom och hans familj till Jordanien fick hela samhället på fötter.
Iza arbetar som pizzabagare på familjens pizzeria och de allra flesta i Söråker och även många Timråbor känner honom väl. Eftersom han både har bott och jobbat i Sverige i över tio år skulle han enligt reglerna ha fått permanent uppehållstillstånd i augusti. Men ett misstag från Arbetsförmedlingen har ställt till det ordentligt.
Iza fick veta att de inte behövde annonsera ut hans jobb då pizzerian ägs av frun och de tillsammans driver familjeföretaget. Men när det var dags att förlänga arbetstillståndet fick han nej just för att hans jobb inte hade utannonserats. Migrationsverket motiverade sedan utvisningsbeslutet med att påstå att Iza och familjen nu kan etablera sig och leva ett normalt liv i Jordanien. Familjen fick två veckor på sig att sälja sin pizzeria och lämna landet.
Izas familj består av höggravida frun Rawan och 16 månader gamla dottern Linda.
– Vi har ingenting i Jordanien. Inga pengar. Vi har satsat allt på att ha ett bra liv i Sverige, sade Iza till Aftonbladet.
Det här kunde inte Söråker- och Timråborna acceptera och det orättvisa utvisningsbeslutet blev en riksnyhet. Vännen Anders Gissberg protesterade, blev talesman och sade att Migrationsverket inte hade följt barnkonventionen då Rawan är gravid och dottern inte ens är två år gammal. Namnlistor fylldes, Svenska kyrkan och alla partier i Timrå kommunfullmäktige ställde sig bakom Izas rätt att få stanna.
Den aktiva Folkets hus-föreningen i Söråker ordnade ett stödmöte den 17 maj med parollen ”I Söråker står vi för allas värde”. Folkets hus fylldes av 400 deltagare – inte en stol var ledig.
Och den 4 juni kom beskedet från Migrationsverket att utvisningen skjuts upp. Utvisningen av höggravida Rawan och lillla Linda stoppas, men i praktiken gäller det hela familjen. Migrationsverket har till Anders Gisselberg sagt att utvisningsbeslutet ska omprövas och att ett sådant beslut kan ta ett till två år.
En stor suck av lättnad är på sin plats, men samtidigt en varning. Inget är klart, kampen har momentum och måste fortsätta för att Migrationsverket snarast ska ge hela familjen permanent uppehållstillstånd. ■
