Utvisningarna måste stoppas

av Robert Lundqvist

Tisdagen den 11 juni samlades asylaktivister utanför flyktingförvaret i Märsta för att protestera mot den planerade tvångsutvisningen av 18 personer till Afghanistans huvudstad Kabul (Foto: Idun Larsson).

Den 18 juni ska riksdagen rösta om den så kallade begränsningslagen, om den ska behållas ytterligare två år eller om utlänningslagen ska återgå till läget innan juli 2016. Lagen kom till som svar på en tillfällig ökning av antalet flyktingar 2015, och det sades att den skulle vara tillfällig. Nu kan en förlängning gå igenom. 

Hur ser det då ut med utvisningarna? Har de minskat i antal som man kanske kunde tro utifrån att frågan inte syns lika ofta nu i media? Vi kan gå till Migrationsverkets och Gränspolisens egen information. Antalet verkställda ärenden har under perioden 2012-2018 utvecklats på följande sätt: Verkställda ärenden från domstol har legat mellan 600-700, medan verkställda ärenden från Migrationsverket har gått från 5754 år 2012 till 4064 år 2018.
Den första gruppen, om domstolsärenden, handlar om utvisningar av de som har dömts för brott. Den andra handlar om de som har sökt uppehållstillstånd och fått avslag, ärenden som sedan lämnats över till polisen. Dessa siffror säger att nivån på utvisningar har varit ungefär densamma under perioden eller att de till och med har minskat. 

Men bilden blir en annan om man ser till det som kallas ”verkställda polisavvisningar”, det vill säga där beslut fattats av polisen direkt vid gränsen eller vid en så kallad ”inre utlänningskontroll”. De har ökat från låga 644 år 2012 till hela 9364 år 2018!
Dessa avvisningar har också fortsatt att vara många under 2019; under januari-april var det totalt 4097 sådana avvisningar. Med samma takt över året kommer det att bli över 12000 polis­avvisningar under 2019. 

Om vi ser till antalet asylsökande under samma period ser vi att från en påtaglig ökning under 2015 (162877) har antalet sökande minskat till 21502 år 2018, mindre än hälften av antalet 2012 på 43887 asylsökande. 
Men de som kommit in i Sverige och kunnat söka asyl, hur har det gått för dem i deras ansökningar? Åren 2014-2016 fick 77 procent beviljat uppehållstillstånd, medan siffran år 2018 var 39 procent. Under de första fyra månaderna 2019 har 10477 ärenden avgjorts, och andelen beviljade är ännu lägre, 36 procent.
Bilden ter sig rätt klar. Det har blivit svårare att komma in i landet, då allt fler stoppas direkt vid gränsen. För de som lyckas ta sig in är det allt svårare att få asyl. Det är en medveten politik som alla de etablerade partierna minus V står bakom.

Den 11 juni var det ännu en massutvisning från förvaret i Märsta utanför Stockholm. Det visar på det brådskande behovet av att bygga en massiv, enad rörelse för såväl flyktingamnesti som för välfärd, jobb, bostad och trygghet åt alla. Pengar och resurser finns, men i fel fickor – låt de superrika, storföretagen och bankerna betala!