Vad kan stoppa ökad mobbning?

Allt fler elever mobbas, fryses ut och upplever otrygghet (Foto: byronv2 / Flickr CC).

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

En ny rapport från SCB visar att barn i skolan känner sig mer otrygga och att mobbningen har ökat de senaste åren. Dessutom ökar ojämlikheten. Därmed finns det ingen trend att Sverige kommer att nå målen i FN:s ”Agenda 2030”, som är tänkt ska leda till en ”hållbar och rättvis framtid”. Gymnasieeleverna Astrid Skalman och Sarah Häggström ser en tydlig koppling till ökade orättvisor och rasism.

SCB:s statistik visar att mobbningen har ökat både bland pojkar och flickor i åldern 11, 13 och 15 år. 2013/2014 svarade 12,6 procent att de hade blivit mobbade någon gång eller ofta de senaste månaderna. Under 2017/2018 hade andelen stigit till 19,4 procent.
– Jag tycker man kan göra en koppling till dagens debatt om kriminalitet. Det är uppenbart att mobbning också är kopplat till klassfrågor, till ojämlikheten. På sikt är det ju också så att både mobbare och den som blir utsatt löper större risk att hamna i kriminalitet senare i livet, säger Sarah Häggström.
– Ja, ju större klyftor det blir, desto större risk för ett ”vi och dem”-tänk, och desto större konkurrens blir det. Mobbning handlar ju till viss del om det – att sätta sig själv högst i ”näringskedjan”, säger Astrid Skalman.

Även mobbningsforskaren Robert Thornberg tror att en förklaring är ett ”mer polariserat och hårdare samhälle”. Han pekar även ut att sociala medier kan bidra till ökningen.
– Det är klart, på sociala medier blir det lättare att mobba. Man ser mer av varandra – det finns mer att attackera än i skolan. I skolan kan man hålla en låg profil, men på sociala medier finns det fler saker att hacka på, säger Astrid.

Astrid Skalman (Foto: Natalia Medina).

Vilken roll tror ni att den ökade rasismen och hetsen mot flyktingar sedan 2015 har haft?
– Ju mer acceptabelt det har blivit med SD som parti, desto fler är öppna med sitt stöd till dem, och så klart blir det också fler som agerar på sina åsikter. Så det lär ju ha blivit mer rasistisk mobbning, säger Astrid. 
– Där det blir mer rasism, oavsett om det är SD, NMR:s klisterlappar eller hakkors-kludd, sprider det hat, även om det inte är mot en person. Det normaliserar sånt och underlättar för rasistisk mobbning, säger Sarah.

Sarah Häggström (Foto: Natalia Medina).

Vad kan man göra åt ökad mobbning tycker ni?
– Se till att skolan blir ett andra hem, ett tryggt ställe. Jag märkte vilken skillnad det blev när jag kom till en trygg skola med familjekänsla. Om skolan är som en familj är mycket vunnet. Man vill inte mobba en annan familjemedlem, eller sabotera sitt eget hem, säger Astrid.
– Lärare och lever måste ha förtroende till varandra. För det behövs att satsa på lärarna, deras arbetsmiljö. Då blir det också bättre för eleverna. Det räcker inte att gå igenom en powerpoint om ”hur man är en bra människa”, det behövs mycket mer för att skapa en trygg skola. Sen räcker inte skolan heller, man måste göra det tryggt för eleverna hemma, säger Sarah. 
– Ja, lärare måste orka med att både vara lärare, och hjälpa elever på annat sätt. Om de bara är stressade över jobbet, hinner man inte skapa en trygg miljö, säger Astrid.