Piratpartiet fick inte den spektakulära framgång som hade förutspåtts i valet på Island. PP ökade rejält, från tre till tio mandat, lika många som Gröna vänstern som dock fick fler röster. Störst blev Självständighetspartiet, ett högerparti.
Innan valet bestod regeringen av Självständighetspartiet och Framstegspartiet, vars partiledare Sigurður Ingi Jóhannsson var statsminister. De fyra största partierna blev Självständighetspartiet (29 procent, +2,3), Gröna vänstern (15,9 procent, +5,0), Piratpartiet (14,5 procent, +9,4) och Framstegspartiet (11,5 procent, -12,9).
Framstegspartiet, som ledde regeringen, men har skakats av hårda interna strider, mer än halverades. Socialdemokraterna var också stora förlorare från knappt 13 procent – det dittills sämsta resultatet någonsin – till 5,7. Ett nytt borgerligt parti, Renässans, tog 10,5 procent. Sju partier finns nu i riksdagen, där det sjunde är Ljus framtid, ett EU-vänligt liberalt parti.
De två ”radikalare” alternativen, Piratpartiet och Gröna vänstern, ökade med tillsammans från 16 procent till 30,4 procent. I valen på gymnasieskolorna hade de båda 34 procent (18,2 respektive 15,9 procent).
Men även deras begränsade program har inte lyckats ta till vara den enorma ilskan från Panamaskandalen i våras, då ministrar avslöjades med affärer i skatteparadis. Istället var både PP och GV inriktade på en koalition med EU-vänliga och marknadsliberala Socialdemokraterna och Ljus Framtid. Piratpartiet tappade mest på
denna inriktning, från nästan 40 procent i opinionsmätningar för ett halvår sedan till 14,5 procent. ”Folkfronten”, vars partiledare kallar sig kommunist, fick 0,2 procent i valet och 1,5 procent på gymnasierna.
Opinionen har onekligen svängt snabbt för många av partierna. Det mest troliga nu är någon form av koalitionsregering högerut ledd av Självständighetspartiet. Både Ljus Framtid och Socialdemokraterna kan vara kandidater, vilket säger mycket om Gröna vänsterns inriktning mot dessa partier.
Vilken sorts regering det än blir kommer den att vara svag, med inre motsättningar till exempel om EU och liten övervikt i riksdagen.
Samtidigt visar den stora kvinnostrejken måndagen innan valet att gatuprotesterna på Island är långt ifrån över. Tusentals kvinnor samlades på torget i centrala Reykjavik för att protestera mot löneskillnaderna mellan män och kvinnor. De lämnade sina arbetsplatser kl 14.38, två timmar och 22 minuter innan arbetsdagens slut. Detta för att manifestera att kvinnor har 72 procent av männens löner. Slagord om slut på diskriminering markerade ilskan. Protesten följde traditionen på Island, där en kvinnostrejk år 1975 tvingade fram rätten till abort.
Det som behövs på Island är organisering med utgångspunkt från protesterna under bankskandalerna, fjolårets fackliga kamp och strejker, Panamaaffärerna och nu kvinnornas krav – ett socialistiskt parti som deltar i kampen med ett program mot korruption och för arbetarfamiljernas krav. ■
