Var fjärde invånare i EU – 123 miljoner människor – lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom. Den ökade fattigdomen är en följd av kapitalismens globala kris och år av högerpolitik som har slagit välfärden i spillror och försämrat löne- och anställningsvillkor.
– Vi ser att klyftorna har växt inom de egna länderna. Rika har blivit rikare och redan fattigare har fått det sämre. EU:s åtstramningspolitik skulle leda fram till en ekonomisk nystart. Istället har den ökat den ekonomiska snedvridningen i samhället. Social omsorg har dragits ned och fri skolmat plockats bort. Något som drabbar särskilt utsatta grupper som barnfamiljer, säger Jorge Nuño Mayer, som har varit ansvarig för hjälporganisationen Caritas senaste rapport om fattigdomen i Europa till Dagens Nyheter den 2 april.
Enligt Caritas lever var tredje invånare i Bulgarien, Grekland, Lettland, Rumänien och Ungern i fattigdom eller i riskzonen för ett liv i fattigdom och socialt utanförskap. I hälften av EU:s 28 medlemsländer lever ett av tre barn i fattigdom.
Kvinnor, arbetslösa och de som är födda utanför Europa löper störst risk att leva i fattigdom. Men i många EU-länder är inte ens ett jobb en garanti för att man inte ska hamna i fattigdomsfällan. Antalet arbetande fattiga växer snabbt runt om i Europa. Löner som det inte går att leva på är en av de främsta anledningarna till att nära hälften av Bulgariens befolkning (det EU-land med lägst löner) lever i fattigdom.
Även i EU-länder som har drabbats relativt milt av krisen växer fattigdomen. I Tyskland, som brukar beskrivas som Europas ekonomiska tillväxtmotor och maktcentrum, har fattigdomen stadigt ökat sedan år 2006. År 2013 var det 12,5 miljoner människor i Tyskland som levde i fattigdom, 15,5 procent av landets befolkning. Det är den högsta andelen sedan den tyska återföreningen år 1989 och en följd av att antalet arbetande fattiga vuxit dramatiskt under senare år.
Sedan den globala krisen slog till år 2008 har antalet arbetslösa i EU blivit tio miljoner fler. Trots allt tal om att ekonomin nu vänder uppåt i EU ligger arbetslösheten fortfarande på omkring tio procent i EU och ännu högre i eurozonen. Hälften av de nära 24 miljoner arbetslösa i EU har gått utan jobb i mer än ett år. I Grekland har tre fjärdedelar av de officiellt 1,23 miljoner arbetslösa varit utan jobb i mer än ett år.
Högerpolitiken har inneburit att massarbetslösheten och nyfattigdomen har resulterat i en social kris utan motstycke i modern tid (efter år 1945). Det är en medvetet skapad fattigdom i syfte att öka vinsterna på bekostnad av jobb, välfärd och levnadsvillkor. De outhärdliga villkor som detta skapar har redan gett upphov till såväl stora kamprörelser som att hela Europas politiska karta börjat ritas om. Men de politiska och sociala stormar som inte minst blåst över Grekland de senaste åren är bara en förvarning om de folkliga revolter som väntar i ett Europa som håller på att slitas sönder av växande klyftor. ■
