Vårdnadsbidrag – nej tack

2006-08-22 23:32:23




I Finland och Norge, där vårdnadsbidrag har införts, är över 95 procent av de som utnyttjar bidraget kvinnor. Systemet bidrar därmed till att konservera könsrollerna. Nu har högeralliansen enats om att öppna för vårdnadsbidrag även i Sverige. Alla fyra partier ställer sig bakom en ändring av kommunallagen så att det blir tillåtet att erbjuda vårdnadsbidrag till hemmaföräldrar. Kristdemokraterna vill gå ännu längre och tvinga kommunerna att införa vårdnadsbidrag.

Vårdnadsbidrag har länge varit kristdemokraternas paradfråga. Under den förra borgerliga regeringen infördes också ett vårdnadsbidrag under en kort period. Folkpartiet, som länge hållit emot, just för att man vill framstå som ett parti som kämpar för jämställdhet, har nu backat.
I Dagens Nyheter 16 augusti bekräftar riksdagsledamoten och ordförande i liberala kvinnor, Solveig Hellquist (fp), att partiet vill öppna för vårdnadsbidrag: ”Det pågår olika försök runt om i landet, till exempel i Nacka, och det tycker vi är intressant. Efterfrågas en sådan möjlighet då säger vi ja.” I samma andetag medger hon att det finns en rädsla även inom fp för att bidraget ska bli en kvinnofälla.

Kd:s valfråga

Enligt kd-ledaren Göran Hägglund kommer vårdnadsbidrag att bli en av kristdemokraternas huvudfrågor i valet. För kd handlar det förstås mest om att profilera sig på någon fråga, underordnat vilken. Frågan om jobben har moderaterna lagt beslag på, centern framstår alltmer som en megafon för Svenskt Näringsliv, och folkpartiet har blivit synonymt med hårdare tag, mot invandrare och i skolan. Då återstår familjepolitiken.
Även om högeralliansen enats vad gäller att tillåta vårdnadsbidrag, är de oeniga om nivån. Kd vill ha 6 000 kronor per månad för den förälder som stannar hemma på heltid, folkpartiet har talat om en nivå på 2 000. Solklart är dock att det krävs att den andra föräldern är familjens försörjare, och dessutom har en hyfsat god inkomst. Och eftersom män generellt sett tjänar mer än kvinnor, är det logiskt att det främst är männen som kommer fortsätta jobba. Precis som idag, när det gäller föräldraförsäkringen. Familjen förlorar minst på att kvinnan är hemma.

Valfrihet?

Någon valfrihet för föräldrarna, som Göran Hägglund talade om på kd:s valupptakt i helgen, handlar det inte om. Hur systemet ska betalas (genom dyrare barnomsorgstaxa?) har inte kd sagt något om.
Dagarna efter att högeralliansens utspel om vårdnadsbidrag publicerades en debattartikel från 11 svenska och utländska forskare som varnade för just vårdnadsbidrag. (Dagens Nyheter 21 augusti).
Exemplet Finland och Norge är slående. 95 procent av de som utnyttjar bidraget är enligt artikeln kvinnor. Ofta är det också unga kvinnor, med låg utbildning och utan fast jobb. De kommer efter tiden med vårdnadsbidrag få ännu svårare att hitta ett jobb med en lön de kan leva på.
Vårdnadsbidrag bidrar med andra ord till att kvinnor får ett ännu svagare fotfäste på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre inkomster, låga pensioner och ett beroende av bidrag eller av mannens inkomster. I artikeln pekar man också på den ”mansfälla” systemet innebär. Om försörjningsbördan i ännu högre utsträckning läggs på mannen, får pappor mindre tid med barnen.

6-timmars arbetsdag

Föräldrar och barn behöver mer tid för varandra. Samtidigt måste kvinnors rätt till yrkesarbete försvaras. Vad som behövs är inte vårdnadsbidrag, utan förkortad arbetstid med bibehållen lön – för både kvinnor och män. Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen måste höjas till 100 procent. Först då finns en grund för att fritt välja vem som ska stanna hemma. Andra viktiga krav är fler platser inom barnomsorgen, både på ”dagis” och på familjedaghem. Barngrupperna måste bli mindre och personaltätheten öka.
Kd och andra som pläderar för vårdnadsbidrag menar att de gör det av omsorg om barnen. Men i själva verket handlar det om en konservativ syn på könsrollerna, där det är underförstått att kvinnans huvudsakliga uppgift är att sköta hem och familj, medan mannen ska vara familjeförsörjaren.

Ingrid Eriksson