Varning för blåbrunt block

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

KD närmar sig SD med stormsteg och ett nytt reaktionärt block håller på att formeras (Foto: Frankie Fouganthin / CC & News Øresund / Flickr CC).

”Det här var historiskt”. Det var Kristdemo­kraternas ledare Ebba Busch Thors egna omdöme om lunchmötet med Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson i Almedalen. Efter mötet twittrade Ebba Busch Thor att ”I flera frågor finns goda förutsättningar för gemensamt agerande” och nämnde bland annat migration. ”Vi har liknande syn på att migrationstrycket kraftigt måste ned i Sverige”, sa KD-ledaren någon dag senare. 

Antifeminismen är en annan sak som förenar de båda partierna, som också förenas i krav på mer kärnkraft och kraftig upprustning av polis och militär. I Almedalen gjorde både Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson häftiga utfall mot ”mångkulturalismen” och tävlade med varandra om vem som var ”svenskast”. Alla i landet måste ”bli svensk, helt enkelt”, mässade Ebba Busch Thor auktoritärt. 
KD-ledaren ”dödförklarar mång­kulturen som ’politiskt projekt’. Med det tar Bush Thor ett aktivt steg närmre SD-ledaren”, kommenterade Expressen efteråt.

Efter att Alliansen lidit skeppsbrott och M-KD tagit stöd för att få igenom sin budget strax innan årsskiftet var det endast en tidsfråga innan ett blåbrunt block skulle börja ta form på riksplanet. Delar av borgarpressen har länge kampanjat för att så ska ske och i flera kommuner styr det blåbruna blocket.
Att det blev Ebba Busch Thor som blev först att sätta sig till bords med SD-ledaren har flera skäl. Ett är att KD-ledningen dels vill fortsätta positionera partiet som mer konservativt och höger än M samt som arkitekten bakom ett blåbrunt regeringalternativ. Ett annat är att KD med sitt initiativ vill skjuta Moderaterna framför sig och ge stöd till de många högljudda M-rösterna, särskilt i södra Sverige, som vill se ett organiserat samarbete med SD.
Oavsett vad som händer den närmaste tiden håller den politiska kartan på att ritas om, och ännu en gång till höger. Den utveckling som stakats ut går i riktning mot vad som skett i Danmark och ännu mer i Norge där Høyre (Moderaterna) och Kristeligt Folkeparti (Kristdemokraterna) regerar tillsammans med högerpopulistiska Fremskrittspartiet.
De blåbrunas krav och retorik kan sammanfattas i ännu hårdare batongpolitik, nya attacker på flyktingars rättigheter och ytterligare skattesänkningar för de rika. Den allt grövre nationalistiska retoriken är en varning och visar hur långt högern är beredd att gå. Risken är överhängande för att formeringen av ett blåbrunt block leder till att det politiska klimatet förgiftas än mer av rasism, ”svenskhet” och krav på ”hårdare tag”.

Detta hot understryker vikten av att vårens protester följs av en upptrappad kamp för välfärd, arbetsrätt, en social bostadspolitik och klimatet i höst. 
Det brådskar att bygga en kamprörelse som kan samla den fackliga vänstern, gräsrotskampanjerna, klimatrörelsen samt personal- och brukarupproren till gemensamma protester, vilket sin tur skulle skapa nya möjligheter att formera en vänsteropposition som på allvar kan utmana såväl regeringens högerpolitik som det reaktionära hot de blåbruna utgör.