Vem dödade Víctor Jara?

2006-07-28 15:24:07




Bland de första som slaktades av militärdiktaturen som grep makten i Chile i september 1973 var den väldigt populäre folksångaren och kommunisten Víctor Jara.
Víctor Jara hängav sin musikaliska talang till arbetarklassens och de fattigas kamp.

Efter militärkuppen togs Víctor Jara tillsammans med tusentals andra till fotbollsstadion (Estadio Chile) i Santiago för att torteras och dödas. Víctor Jaras kropp hittades 16 september 1973 nära Cementerio Metropolitano (kyrkogården i Santiago) översållad av 34 skotthål.
Under årtionden förblev hans mördares identitet en hemlighet. I december 2004 åtalade en chilensk domare vid namn Juan Carlos Urrutia den då pensionerade överstelöjtnanten Mario Manriquez Bravo för mordet på Jara. Bravo hade befälet i fotbollsstadion under blod-badet 1973.
Namnet på mördaren hölls emellertid hemligt under mer än 30 år. Nu har han avslöjats och arbetar otroligt nog för den nya ”demokratiska” regeringen, under ledning av den så kallade socialistiska presidenten Michelle Bachelet, i ministeriet som ansvarar för pensionerna.
En rad vittnen som överlevde fotbollsstadion har pekat ut och identifierat Edwin Dimiter, känd som den ”sadistiske prinsen”. Deras fruktansvärda vittnesmål berättar om denna unga officers, 23 år vid tillfället, arrogans och brutalitet. När nu inget döljer hans identitet minns före detta fångar hur han talade till tusentals fångar som fösts ihop på fotbollsstadion.

Mördarprinsen

”Kan ni höra mig ni era marxistiska skitar?” var det första han sa till fångarna från andra våningen av arenan. ”Ser ni mig med skräck nu? Nu har vi slutat med talen ni era jävlar. Nu kommer ni att få arbeta och om ni inte arbetar kommer vi att avrätta er. Kan ni höra mig? Jag har en prins röst”. Detta finns med i en av de före detta fångarnas, Victor Garcia, vittnesmål. Från den stunden kallades han för ”prinsen”.
”Prinsen” var ingen enkel soldat som tvingats ”utföra order”. 1970 hade han rest till Panama och genomgått träning i det ökända ”Escuela de las Americas” – en militärskola som drevs av USA-imperialismen för militärer över hela Latinamerika. Många av dem som genomgick träningen i Panama gick senare vidare och deltog i militärkupper och genomförde den efterföljande brutala repressionen under 1970-talet. ”Prinsen” var inget undantag.
Han deltog i den avbrutna militärkuppen mot Allende i juni 1973 – ”Tanquetazo” – då han även greps. Under den framgångsrika kuppen 11 september 1973 frigavs han omedelbart och fick i uppdrag att arbeta på fotbollsstadion. Överlevande från blodbadet där vittnar nu om att han kom till arenan full av hat efter det att han suttit fängslad och var nu ute efter hämnd.
”Prinsens” identitet har förblivit en välbevarad hemlighet under de tre senaste årtiondena. Avslöjandet av honom har emellertid uppenbarat ett till och med bittrare kapitel i denna tragedi. ”Prinsen” har varit anställd av olika koalitionsregeringerar allt sedan ”den demokratiska övergången” och jobbat i det departement som handhar pensionsutbetalningar.
Inte ens detta är slutet av historien. ”Prinsen” lämnade av oklara skäl militären under 1976. Trots detta har han otroligt nog skyddats och åtnjutit alla förmåner som inkluderas i ”Ley de Exonerados Politicos” – en lag som infördes i februari 1999. Lagen infördes som en åtgärd för att kompensera politiska fångar under Pinochets regim. När de gripits förlorade många sina arbeten och kunde inte få något nytt och förlorade alla pensionsrättigheter. Denna lag sörjde för en ekonomisk kompensation och pensionsrättigheter till de drabbade för den berörda perioden.
Detta är inte det enda fallet där ansvariga för tortyr och mord drar nytta av denna lag som infördes som en hjälp åt före detta politiska fångar. En annan som dragit nytta av detta var en underrättelseofficer i det chilenska flygvapnet, Rafael Gonzalez Verdugo. Han åtalades för mordet på USA-medborgaren Charles Horman 1973, gestaltad i den kraftfulla filmen ”Försvunnen” av Costas Gravas som delvis berättade om kuppen 1973.

Till svars för sina brott

”Prinsens” identitet är nu avslöjad. Aktivister i Chile har publicerat hans foto, telefonnummer och adress på hemsidor. Kanske kommer han att ändå att få stå till svars för sitt sadistiska förflutna.
Den ”socialistiska” regeringen under ledning av Bachelet, med sin nyliberala politik och fortsatt förtryck av nya generationer ungdomar under de pågående studentprotesterna, vill att dessa frågor begravs i de historiska arkiven.
Avslöjandet av Víctor Jaras mördares identitet visar att denna period av Chiles historia och det lidande arbetare och unga fick utstå under diktaturen inte är ett avslutat kapitel.
Bygget av en ny kraftfull socialistisk styrka som kan avskaffa kapitalismen och inleda bygget av socialismen är det bästa sättet att hämnas Víctor Jaras död och de tusental andra som led under Chiles diktatur.

Tony Saunois, CWI
Santiago