Den 9 maj höll ett hundratal av Vårdförbundets medlemmar en manifestation utanför Karolinska universitetssjukhuset i Solna med anledning av att denna fredag var deras sista strejkdag.Sjuksköterskorna Annika Ström, Fernandeo Guerrero och Lars Blomberg säger att det är blandade känslor bland dem som går tillbaka till arbetet:
– Positivt är ju att det inte blir så långtråkigt på jobbet längre, säger Annika Ström och kollegorna skrattar.
– Men det känns lite som om man ger sig, tillägger hon och får medhåll av Lars Blomberg:
– Ja, det är ju inte klart, ändå ska vi gå tillbaka till jobbet.
– Vi slutar ju inte helt, påminner Fernando Guerrero, och fortsätter:
– Vi stödjer ju dem som fortfarande strejkar.
– Du kan ju läsa på skylten vad vi tycker, pekar Eva Ström.
Förbannade på DN
Innan jag går vidare säger Lars Blomberg:– Du kan ju skriva att vi är väldigt irriterade på DN [den 7 maj skrev DN en ledare som kallade strejken ”hopplös]. De har bara skrivit SKL:s nyheter och snackat skit som inte stämmer ett skvatt.
Han förklarar att de har skrivit ett svar på DN:s påhopp på strejken.
I procession går sjuksköterskorna runt sjukhuset, för att sedan samlas på framsidan igen, i väntan på SVT.
– Det känns frustrerat att sluta strejka, man vet ju inte om det har lett till något, säger de och berättar att många på avdelningen ville göra någonting på sista dagen.
Flera av dem har varit med på de två demonstrationer och torgmötet på Sergels torg som Vårdförbundet anordnat i Stockholm, men håller med om att man borde ha siktat på att dra med allmänheten och andra yrkesgrupper i protesterna.
– Vi har ju gått ut i olika omgångar. Vi borde ha gått ut alla samtidigt, det hade blivit mer effektfullt!säger Gabriella Edström.
Hanna Lagergren menar att just de gradvisa varslen gör att strejken aldrig har varit i närheten av den samhällsfara arbetsgivaren hävdat.
– Det var bara något SKL körde med för att förhala alltihop. Det är samhällsfarligt när vi går ut i strejk, trots att vår avdelning stänger helt på sommaren, säger Nina Dahlberg.
”SKL har inte lyssnat”
Lite längre bort står Karin Svensson och Cecilia Verguera som är onkologisjuksköterskor. På deras avdelning, som behandlar cancerpatienter, har ingen tagits ut i strejk. Men de har ändå gått ut på sin rast för att stödja strejken.Cecilia Verguera säger att anledningen till att det gått så långt som till strejk är att arbetsgivarna SKL inte har lyssnat.
– Det är viktigt att få upp lönen för att behålla folk och kompetens på avdelningen. Nu är det stor personalomsättning, folk flyttar till Danmark eller till andra kommuner som enda lösning att få upp lönen, säger Karin Svensson.
De tror att strejken kommer att bli långvarig – om inte arbetsgivaren går med på lönekraven – för att stämningen bland vårdanställda är så beslutsam:
– Det måste hända något nu, i Finland lyckades de ju och i Danmark, avslutar Cecilia Verguera.
Ulrika Waaranperä
