Vill regeringen verkligen att hela landet ska leva?

Så länge som ambitionen om att “Hela Sverige ska leva” ligger i händerna på privata företag går utvecklingen trögt (Foto: Britt-Marie Sohlström, Flickr CC).

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Hela Sverige ska utvecklas. Det är (eller i alla fall var) regeringens ambition. Så länge som ambitionen ligger i händerna på privata företag går utvecklingen trögt. Bredbandsutbyggnaden i Jämtlands län är ett tydligt exempel på det.

I byn Norråker i skärningspunkten Jämtland, Ångermanland och Lappland driver paret Ida och Johannes Collin sedan flera år byns affär. De har fått ta emot flera utmärkelser för sitt sätt att driva affären. Nu upplever man stora problem. ADSL-nätverket kopplades ur innan ett välfungerande alternativ fanns att tillgå. Mobilt bredband fungerar inte lika bra, speciellt inte på sommaren när många fler än normalt vistas i bygden. 
Ordföranden i Miljö- och byggnadsnämnden i Strömsunds kommun Lars Andreasson, boende i Norråker, säger att för honom innebär det dåliga bredbandet att han inte kan vara med på möten på distans som förut, utan måste köra bil till Strömsund (cirka 10 mil) eller Östersund (cirka 20 mil). 

I Strömsunds kommun har 39 procent tillgång till fiber. Enligt kommunalrådet Susanne Hansson har kommunen investerat 100 miljoner kronor i bredbandsutbyggnad och har inte råd att investera de ytterligare 100 miljoner hon anser behövs för att nå ut till alla i den glest befolkade kommunen med bredband. 
Även andra kommuner i Jämtland kämpar med bredbandsutbyggnaden, till exempel Berg där cirka 40 procent har tillgång till fiber. Bräcke kommun har Jämtlands bästa fiberuppkoppling. 
Enligt regeringen bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband år 2020 för att vi år 2025 ska ha fullt utbyggt bredband. Men om regeringen verkligen vill att hela Sverige ska ha bredband måste den se till att det fungerar ungefär som när telefonledningar drogs även till de mest avlägsna gårdarna. 

En fungerande infrastruktur är en nationell angelägenhet och ska skötas nationellt och samordnat. Även människor i glesbygdsorter som Norråker har rätt till en fungerande infrastruktur. De behöver den kanske bättre än människor i storstad.