Visst gör det ont när bubblor brister

2010-03-03 15:24:06




Det är inte fråga om eller kanske, utan bara en fråga om när bo- och lånebubblan i Sverige spricker. Många hushåll riskerar bli fast i lånefällan när bopriserna faller och räntan går upp.

I en ny rapport från Statens bostads­kreditnämnd (SKN), En bostadsbubbla kostar, Marknadsrapport februari 2010, heter det att: ”Vi har en bubbla på den svenska bostadsmarknaden. Priserna är högre än vad som kan motiveras sett till fundament i form av bo- endekostnader, hyror och ekonomisk tillväxt.” Rapportens slutsats är att bopriserna snart faller med minst 20 procent.
Tvärtemot de flesta länder har bopriserna och hushållens skuldsättning fortsatt att öka, trots den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Statens bostadskreditnämnd menar att anledningen är låga räntor och en avreglerad kreditmarknad – banker­na får låna ut mer till mindre ­säkerhet. Men också i andra länder har krisen pressat ned räntorna och kreditmarknaderna avreglerats. Så det måste finnas fler orsaker än dessa två.
Ett ytterligare viktigt skäl är att bankerna, för att kompensera för kreditförluster i bland annat Baltikum, har ökat sin utlåning till hushållen. Banker och bolåneinstititut som exempelvis statliga SBAB har tävlat med var­andra om vem som kan låna ut mest. Denna verksamhet har varit lönsam. ”De fyra storbankernas samlade intäkter nådde i fjol rekordnivån 208 miljarder kronor… räknar man bort kreditförlusterna steg den samlade vinsten till en ny rekordnivå” (Göteborgs-Posten den 19 februari under rubriken ”Krisen lönsam för bankerna”).
I takt med växande volymer tjänar bankerna allt mer på sin utlåning till hushållen, läs bolån. Bankerna tjänar, trots den låga räntan, genom att själva låna billigt från Riksbanken för att se­dan själv förmedla dyrare lån till hus- och bostadsköp.
I år kan därför Handelsbanken, Nordea och SEB dela ut sammanlagt 17,9 miljarder till ägarna – en höjning med 81 procent.

Högeralliansen har med sin politik – exempelvis avskaffande av fastighetsskatten, förändringar av reavinstskatten och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter – starkt bidragit till dagens bolånebubbla. Högerpolitiken jämte det rekordlåga bostadsbyggandet har hjälpt till att pressa upp bopriserna.
Sverige är som USA innan krisen slog till sommaren 2007 och den am­erikanska bobubblan sprack, vilket blev inledningen till en djup global kapitalistisk kris. Sedan dess har huspriserna fallit i USA, med i snitt 10 procent och miljoner amerikanska hushåll har förlorat sina hem.
”Innan den bedarrat kan tio miljo-ner hem ha gått förlorade… Var sjun­de sekund i juli [2009] fick en amerikansk husägare besked om att han el­ler hon riskerar att förlora sitt hus”, (Sydsvenskan den 24 september ifjol).
Men läget är potentiellt än värre i Sverige. Den inhemska bolånebubblan är betydligt mer uppblåst än den var i USA innan kraschen.

Bostadspriserna i Sverige har stigit med över 150 procent sedan år 1997. Uppgången tillhör den högsta i hela världen och är betydligt större än i USA före kraschen. Svenskarnas skuldsättning i förhållande till inkomsterna är rekordhög. Den är hög­re än innan 1990-talskrisen och högre än de amerikanska hushållens på toppen. I nästan alla andra länder faller skuldsättningen. I Sverige stiger den. Bolånen växte med bortåt 10 procent ifjol.
De stigande bopriserna och bankernas växande utlåning till hushållen har inneburit att den privata kon- sumtionen inte har fallit under den nuvarande krisen. Detta till skillnad från exempelvis 1990-talskrisen, då den privata konsumtionen föll med 4 procent. Det är, tillsammans med jobbskatteavdragen, en viktig förklaring till varför krisen inte tycks märkas på stormarknader, i storstädernas shoppingcentra eller i mer välbärgade områden med många bostadsrätter samt egnahem. Med bostäder och villor som säkerheter har hushållen kunnat ta nya lån och finansiera ytterligare stora inköp.
Detta trots att hushållens skulder är betydligt högre än någonsin tidiga­re. I fjol steg skuldkvoten – hushållens skulder i förhållande till den dis- ponibla inkomsten – till 160 procent och fortsätter den ökningstakten kan skuldkvoten stiga till 200 procent år 2011. Under 1990-talets kris låg den som mest på 135 procent.

Ränteutgifterna i förhållande till inkomsten är visserligen betydligt läg­re nu än då, vilket gör att skulderna inte känns så betungande – men så fort räntorna stiger uppåt igen kommer problemen att hopa sig. På grund av den höga andelen rörliga bolån är hushållen extra känsliga för varje räntehöjning samtidigt som belåningsgraden [lånens storlek i förhållande till marknadsvärdet] är för stor för många. ”Hushållens belåningsgrad är närmare 50 procent. Aldrig tidigare har hushållen haft en så liten andel eget kapital som idag” (SKN). Det krävs inte speciellt stora prisfall för att hushållen ska sitta med lån som överstiger marknadsvärdet – skuldfällan slår igen.
”En normal räntenivå på 5,5 procent innebär också att de totala ränte­betalningarna ökar från 2,7 procent till närmare 6 procent av de disponi­bla inkomsterna och då skulle vi vara tillbaka på nivåerna vid 1990-talets mitt”, anmärker SKN och drar slutsatsen att det betyder att ”vi kan förvänta oss en obefintlig eller t o m ne- gativ konsumtionstillväxt de närmaste åren”.
Det vill säga; en ny svår kris, som inte dämpas av en lånefinansierad konsumtion.
Vad som krävs för att motverka denna utveckling är ett omedelbart förstatligande av banker och bolåneinstitut, rätt för låntagare att omförhandla sina lån och skuldavskrivning samt ett stopp för bostadsrättsombildningar och en satsning på att byg­ga nya hyresrätter.
Per Olsson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!