Volvos styrelse med ordförande Carl-Henric Svanberg i spetsen tjänar storkovan medan de i samma veva sparkar personal.
Direkt efter rekordvarslet på Volvo har det läckt ut uppgifter om att styrelsen planerar en kraftig höjning av sina arvoden. På sikt tänker man avlöna varje ledamot med en miljon kronor årligen.
Även de senaste åren har arvodena skjutit i höjden för Volvos styrelseledamöter. 2013 gjordes en höjning motsvarande 25 procent jämfört med 2011, och en ordinarie ledamot tjänade då 750 000 kronor. Volvos ordförande Carl-Henric Svanberg fick en lika stor höjning – från 1,8 miljoner till 2,25 miljoner kronor. Valberedningen diskuterar nu en höjning på 15-25 procent, enligt SvD den 12 februari.
Trots flera års problem med vinstnivåerna, som inte har ansetts vara höga nog, och trots det annonserade varslet på 4 400 tjänster för två veckor sedan, fortsätter ledning-
en att berika sig själva.
Detta är inte förvånande i sig, utan helt i linje med den kortsiktighet som präglar industrin, även under tider av lägre lönsamhet och kris.
Precis som de svenska bankerna knappt rörde aktieutdelningarna trots att staten fick gå in med miljarder i räddningspaket, så ser Volvos ägare ingen anledning till återhållsamhet utan härmar efter. Nordea har beslutat att genomföra nedskärningar på åtta miljarder kronor, men delar ut 15 miljarder kronor till aktieägarna.
En av storägarna i Volvo, Industrivärden, motiverar höjningen av styrelsearvoden med att de svenska nivåerna är låga, och pekar på en ny EU-reglering som begränsar antalet uppdrag för bankstyrelse-
ledamöter. Får man inte ha lika många uppdrag, måste man göra det möjligt att tjäna mer på de man har, är logiken.
På samma sätt som varslen måste mötas av organiserad kamp måste även de osmakliga arvodena mötas av protester. Mikael Sällström, IF Metall, som är facklig representant i Volvos styrelse, säger till SvD den 12 februari att höjningarna ”inte står i paritet med bolagets resultat”, men frågan är om ledamöternas löner skulle vara rimliga oavsett lönsamheten.
LO:s nyligen publicerade undersökning av svenska direktörers löner visar att den genomsnittlige direktören inom svenskt näringsliv tjänar 46 gånger så mycket som den genomsnittlige industriarbetaren. Carl-Henric Svanberg tjänar sju gånger så mycket som en Volvoarbetare, oräknat andra inkomster än arvodet från Volvos styrelse.
Precis som de offentligt finansierade vinsterna inom välfärden upprör, så upprör med rätta de styrelsearvoden som betalas ut till ledningen inom Volvo.
Och likadant som kampen för en välfärd utan vinst tagit sig form, till stor del utanför de fackliga organisationerna, så kan det vara dags för arbetare, bland annat på Volvo, att ta strid för sina arbeten och villkor oavsett hur den vacklande fackliga ledningen agerar.
En sådan kamp börjar med organisering på arbetsplatserna, där arbetarna själva beslutar om vilka krav man ska ställa, med utgångspunkt i kampen för jobben. ■
