Svea hovrätt dömer de så kallade ”Stureplansprofilerna” till fyra års fängelse för grov våldtäkt och ett skadestånd på 155 300 kronor till den 19-åriga kvinnan. Domen är en välkommen bekräftelse på att inte ens rättssystemet, som gärna gömmer sig bakom en otillräcklig och sexistisk lag, är immunt mot opinionen.Många protester och manifestationer har hållits kring Stureplansmålet, som blivit symbol för våldtagna kvinnors rättslöshet.
Tillsammans med den tragiska dödsmisshandeln på Kungsholmen har den också riktat strålkastaren mot det vackra folket runt Stureplan. Gruppvåldtäkt och misshandel är inte längre lika självklart förortens problem, borde aldrig ha varit det.
Hovrättsförhandlingarna hölls i en fullsatt rättssal och innehöll alla de förnedrande frågorna om kvinnans sexliv. Men i domen gick hovrätten helt på kvinnans linje och upphävde tingsrättens friande dom. Rätten ansåg att åklagaren bevisade att männen tvingat kvinnan till samlag med hot och våld och dömde männen till fyra års fängelse för grov våldtäkt.
Hovrätten la stor vikt vid kvinnans trovärdighet. Hennes version stöds av läkarintyget och samtalet till larmcentralen. Att männen är skyldiga, och att de insett vad de gjorde, ansåg hovrätten vara bekräftat av de sms de skickade till varandra efteråt.
Männen kommer att överklaga domen till högsta domstolen.
Oavsett om det blir ytterligare en rättegång, är hovrättens dom en seger. ”Opinionsmässigt viktig” skriver DN:s Stefan Lisinski, men den är också sannolikt ett resultat av trycket från opinionen.
46 skador
Tingsrätten menade att det inte var säkert att männen, trots att de tillfogat kvinnan 46 dokumenterade skador, varav flera visade på grovt våld, förstått att hon inte ville. Det gav upphov till ett veritabelt drev mot männen. Deras bilder kablades ut på nätet i massutskick till unga tjejer och de mottog dödshot.I väntan på hovrättens dom, jämställde Dagens Nyheter männens lidande med kvinnans. De skriver att fallet har förändrat de inblandades liv: ”Kvinnan har varit sjukskriven och har drabbats av svåra depressioner. Männen /…/ har tvingats göra sig av med den krog de drev på Kungsholmen och planerar att leva ett anonymt liv någonstans långt borta från Stockholm” (16 oktober).
Skuldbeläggning
Dagens Nyheter gör sig därmed till ett praktexempel på den sexism och det skuldbeläggande som möter våldtäktsoffer. Våldtagna kvinnor vet att om deras fall, mot förmodan, går vidare till rättegång, kommer de att få stå till svars för sitt klädval, sina alkoholvanor och sina sexuella preferenser. Det är den typen av förnedring, den känslan av rättslöshet, som gör reaktioner som drevet mot Stureplansprofilerna begriplig; för om rättsväsendet inte skyddar oss, då måste vi skydda oss själva.City skriver att åklagarkammaren i Stockholm city är sämst i länet på att åtala för våldtäkter. Bara mellan 4 och 7 procent av anmälningarna leder till domstol, vilket är hälften av riksgenomsnittet.
Även om antalet anmälda våldtäkter i Sverige ökat dramatiskt, från 900 år 1985 till 4 000 år 2006, har antalet fällda gärningsmän inte blivit fler sedan 1960-talet. Och lagen står inte heller på de våldtagnas sida. Den utgår från att kvinnan måste ha sagt nej och den sätter ingen gräns för hur mycket våld man kan tänkas samtycka till. Den typen av gräns är självklar i misshandelsfall.
Sammantaget kan detta leda till att våldtäktsmannen går helt fri även om det är bevisat att han skadat kvinnan allvarligt. I Stureplansfallet var det vad som skedde i Tingsrätten, och det kan ske igen i Högsta domstolen.
Den 19-åriga kvinnan har varit mycket, mycket modig. Utan hennes styrka att gång på gång slå fast att männen inte kunnat missförstå är det möjligt att de hade gått fria.
Stureplansdomen har formellt inte ändrat någonting: lagen är densamma och sexismen fortsätter att gro i rättssystemet. Men; protesterna hade effekt och protesterna måste fortsätta om det är en verklig förändring – i attityder och lagar – vi vill ha.
Ulrika Waaranperä
