Domen på 6,5 års fängelse för Joel Bjurströmer Almgren för knivhuggen i Kärrtorp är en skandal. Tingsrätten har inte vägt in den konkreta situationen. Våldsamma nazister anföll en fredlig demonstration och demonstranterna försvarade sig.
Tingsrätten ger sken av att vara neutral men misslyckas. Nazistledaren Emil Hagberg i Svenska Motståndsrörelsen, som ledde angreppet den 15 december med flaskor, bengaler och käppar, dömdes till åtta månaders fängelse. De båda “gruppchefer” som tillsammans med Hagberg förberett attacken fick sex månader. Detta för en överlagd våldsam handling som noggrant planlagts, där nazisterna också ropade hyllningar till Hitler.
För mordet på Joakim Karlsson i Vallentuna, ett synnerligen rått överfall, dömdes en medlem i Svenska Motståndsrörelsen till tre års sluten ungdomsvård.
De nazister som utförde mordförsöket på Fidel Ogu i Hökarängen i november har inte fällts trots att alla fyra finns med på de övervakningsfilmer som Uppdrag Granskning visade.
Åsa Linderborg i Aftonbladet hade rätt när hon innan domen mot Joel Bjurströmer Almgren skrev att “Om inte antirasisterna i Kärrtorp försvarat sig den 15 december förra året, och om inte några hade ställt sig i fronten och tagit stryk för att skydda alla andra, hade den dagen kunnat sluta i en katastrof. Nu jagades istället nazisterna i väg och barnfamiljerna kunde oskadda gå hem till sig.” Utan tvekan skulle många skadats och kanske även dödats om inte nazisterna stoppats.
I den grupp som först ställde sig i vägen för nazisterna fanns både de demonstrationsvakter som utsetts på planeringsmötena innan demonstrationen och aktivister som Joel Bjurströmer Almgren.
Poliserna var få och agerade tveksamt. Efter ett tag var de främst inriktade på att skydda nazisterna när dessa drevs bort från torget.
Till och med tingsrätten medger i domen att “deltagarna i demonstrationen haft rätt till nödvärn i förhållande till angriparna från SMR-gruppen”. Rätten anser därför inte heller att de antirasistiska demonstranterna är skyldiga till “våldsamt upplopp” på torget, en makaber anklagelse där Joel Bjurströmer Almgren av åklagaren påstods vara “anstiftare”. Däremot menar tingsrätten att det var våldsamt upplopp att driva nazisterna längre bort och upp i skogen.
Rätten struntar i det konkreta läget. Under några minuter rådde panik på torget, demonstranter sprang därifrån samtidigt som det haglade tomglas över dem. Uppdrag granskning spelade upp hur Emil Hagberg själv medgav att flaskorna var vapen för att träffa människor.
Funktionärsstyrkan hade som uppdrag att försvara demonstrationen. I detta ingick främst att bilda armkrokskedjor och möjligen i sista hand att försvara sig med käppar. Högtalaranläggningen och megafoner är också en viktig del av självförsvaret, för att uppmana demonstranterna att inte gripas av panik utan stå kvar.
I varje diskussion i den antirasistiska rörelsen de senaste decennierna har vi från Rättvisepartiet Socialisterna betonat behovet av ett självförsvar mot nazistvåldet. I detta ingår att aktivt blockera eller driva bort nazisterna. Kollektivt självförsvar ska organiseras demokratiskt, inklusive diskussioner om vilka metoder som ska användas.
Vi har varnat för enskilda aktioner. Individuellt våld mot enskilda nazister ger dem martyrer samtidigt som det spär på polisens och medias hets att nazister och antirasister liknar varandra. Individuella dåd försvårar möjligheterna att få ett folkligt stöd.
Joel Bjurströmer Almgren hade kniv och använde den i en direkt närstrid med en nazist. Utgången hade kunnat bli värre, med ett dödsfall som tagit all uppmärksamhet bort från nazistangreppet.
Samtidigt måste också handlingen värderas utifrån situationen – mitt under en våldsam attack från nazister. Syftet att stoppa ett angrepp.
Den mycket stränga domen är framför allt en politisk dom. Staten och makthavarna oroas av den starka antirasistiska rörelsen och vill peka ut “vänsterextremister” som lika farliga som nazister.
Antirasism är i första hand en politisk kamp – mot rasism, nazism och mot den högerpolitik som ger dem grogrund. Under våren har manifestationerna mot nazistvåldet fortsatt. Denna rörelse föddes när nazisterna drevs bort från torget i Kärrtorp.