foto: Amer Mohammed Ali
Ett 60-tal arbetare är varslade i Göteborgs hamn, nu trappar hamnarbetarna upp striden.
Från klockan 12.00 till 20.00 den 23 januari låg arbetet nere på APM Terminal i Göteborgs hamn.
Anledningen till strejken är att arbetsgivaren APMT har vägrat att tillåta de tidigare kraven ställda av hamnarbetarna, lagt ett varsel om uppsägning av ett 60-tal arbetare och förvägrar Hamnarbetarförbundet att sitta med på varselförhandlingarna, trots att de representerar majoriteten av arbetarna.
När strejken inleddes klockan 12.00 var omkring 100 arbetare samlade utanför APMT:s portar och fler anslöt sig allteftersom tiden gick, då arbetarna lade ner arbetet och gick ut till strejken.
Hamnarbetarnas fana hölls stolt upp, en banderoll hängdes upp och andra hölls av de strejkande. Redan innan Offensivs utsända började prata med de strejkande märktes det att det råder en stark enighet mellan arbetarna och att de är beredda att kämpa.
Kristian, en av de strejkande, berättar om varför det är viktigt att arbetare håller ihop.
– Vi måste bita ihop och visa vad som gäller och det kan vi bara göra om vi är enade. Vi har visat att vi är beredda att hjälpa till med att effektivisera arbetet med arbetsgrupper, men det omöjliggörs när APMT gör fel investeringar som gör att arbetet tar mer tid.
Anders Möller, vice ordförande i Hamn4an, instämmer.
– Det är väl självklart att vi älskar vårt jobb och vill att det ska gå bra här, jag själv har jobbat här i 30-40 år. Vi är vana vid att hjälpa till med att se till att det finns bemanning, att ändra om i scheman för att arbetet ska rulla på. Vi är inte emot förändringar, men det bör göras sjyst. Nu slänger man ut allt som vi tidigare kommit överens om. När det gäller våra krav är det väldigt enkla krav med självklara argument. Vi vill att arbetsgivaren följer lagen om vår ledighet, att vi ska få välja våra fackliga företrädare och att vi ska få välja skyddsombud.
Många av hamnarbetarna lyfter säkerhetsaspekten som viktigt när det gäller omorganisering och uppsägning, då det är viktigt med erfarna och utbildade arbetare som är heltidsanställda och som ser till att arbetet sker på ett så säkert sätt som möjligt, då det är en farlig arbetsplats.
– Arbetsgivaren åsidosätter lagar, säkerhet och fackliga rättigheter, berättar Robert Karlsson, fanbärare. Det är därför det är viktigt att vi är enade och står tillsammans, det är så vi kan påverka.
– Vi får stöd internationellt och det är viktigt också. När det gäller hur många som är varslade verkar APMT inte riktigt veta hur många visstidsanställda det handlar och det verkar mer vara en principiell konflikt från deras sida, att göra försämringar. Att ideologiskt försvaga facket.
Under eftermiddagen den 23 januari samlades Hamn4ans medlemmar till möte, på deras möten samlades runt 200 personer.
På det mötet beslutades det om att gå ut i en utökad strejk. Med sig har de stödaktioner internationellt från hamnarbetare.
– I stora delar av världen kommer hamnarbetare att genomföra sympatiåtgärder, berättar Robert Lindelöf, förtroendevald i Hamn4an. Där har IDC:s generalkoordinator Jordi Aragunde gjort ett jättejobb att få ihop det. På medlemsmötet togs det också upp om vilket stöd vi fått från privatpersoner och föreningar. Vi har fått väldigt mycket stöd bland svenska arbetare också.
APMT har under förra året helt och hållet nonchalerat fackets närmanden för att komma överens om något och som hamnarbetare själva menar tyder mycket på att det handlar om en ideologisk krigföring mot fackliga rättigheter. APMT och moderbolaget Maersk Group går med vinst, trots det har de flaggat för att dra ned på kostnaderna.
Att de gett sig på facket signalerar att de vill försvaga hamnarbetarnas arbetsvillkor och rätt till heltid på sikt, men att de först måste ge sig på Hamnarbetarförbundet.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Offensiv ger sitt fulla stöd till de kämpande hamnarbetarna och uppmanar inför kommande konflikter andra arbetare att ge sitt stöd och genomföra sympatiåtgärder för att tvinga APMT att gå med på kraven. RS kräver också vidare att hamnen återkommunaliseras, där kontrollen över hamnen ges till de som vet bäst, arbetarna.
Det är vansinnigt att APMT gör investeringar som förminskar effektiviteten samtidigt som de anställda vet att det blir sämre.
Vinsterna som görs bör återinvesteras i samhället istället för att hamna i privata fickor, så att de skulle användas för att till exempel rusta upp järnvägen så att fler transporter kan göras via tåg och på så sätt göra transporten effektivare från hamnen, men också mer klimatvänlig än lastbilar. ■
