foto: Kristofer Lundberg
Andelsägarlägenheter, vilket föreslås i Sandeslätt, sågas av experter. Trycket måste hållas uppe mot Bostadsbolaget.
Bostadsbolagets planer på att sälja 200 hyresrätter i Sandeslätt, Hammarkullen i nordöstra Göteborg till andelsägarlägenheter har vållat stora protester. 120 hyresgäster samlades på ett första möte på Hyresgästföreningens initiativ och förra veckan demonstrerade hundratals boende i Hammarkullen mot förslaget.
Förslaget har vållat kritik från de boende som är nöjda med sin nuvarande boendeform. Hyresgästföreningen kritiserar ombildning då billiga hyresrätter försvinner till förmån för dyr nybyggnation, men även jurister och experter sågar förslaget som rättsosäkert. Juristen och experten Erika P Björkdahl avråder direkt hyresgäster från att köpa i GP den 25 oktober:
– Kruxet är att man rent juridiskt inte äger lägenheten man köper. Det är en mycket riskfylld investering.
Skulle förslaget gå igenom och hyresgäster luras till att köpa sin lägenhet innebär det att en blir samägare av en fastighet tillsammans med Bostadsbolaget, men en äger inte lägenheten.
Erika P Björkdahl, som utöver jurist också är docent i civilrätt vid Uppsala universitet, har tillsammans med andra jurister granskat de avtal som skrevs när man gjorde samma sak i Botkyrka.
På samma sätt kommer Bostadsbolagets avtal i Hammarkullen att utformas med Andelsägarbolaget, ett bolag som driver hela konceptet med andelsägarlägenheter.
I enlighet med gällande lagstiftning ska alla delägare ge sitt godkännande till alla de åtgärder som ska göras. Det skulle innebära att 200 delägare i Sandeslätt ska ge sitt samtycke. Det är ohållbart då en skriver över beslutsrätten i ett samägandeavtal där endast en ägare får all bestämmanderätt, i detta fall det kommunala bostadsbolaget.
En belånar sig således för en lägenhet men frånsäger sig besluten och inflytandet. Samtidigt ska en betala en förvaltningsavgift till Bostadsbolaget. Risken är då stor att en inte bara betalar förvaltningen av delägarhuset, utan för området som helhet och de hus som omfattas.
Erika P Björndahl beskriver det som att ”stoppa in pengar i ett svart hål” och säger att ”jag skulle aldrig köpa något sådant här” i GP-artikeln den 25 oktober.
Bostadsbolaget kan aldrig tvinga någon att köpa, utan alla hyresgäster som vill kan fortsätta vara hyresgäst även om grannarna köper. Den som köper är då delägare av huset och skyldig enligt hyreslagen att renovera de lägenheter som har det behovet och fortfarande är hyresrätter. Därmed betalar du som delägare även för underhåll av beståndet, men bekostar ditt egna underhåll själv.
Erika P Björkdahl menar i GP att lagen om samägande, som det här egentligen handlar om, i stort sett helt saknar regler som skyddar den boende.
– I hyreslagen finns skyddsregler och i en bostadsrättsförening har du möjlighet att påverka beslut via demokratiska principer som ska följas. Det här är däremot laglöst land.
För Sandeslätt står också frågan om vem som ska ha råd att köpa. Den socioekonomiska statusen är låg och arbetslösheten hög. Att köpa lös en lägenhet handlar om mellan 600 000 kronor och en miljon. Bankerna godtar idag dock inte en andelsägarlägenhet som säkerhet för att bevilja lån – hur ska hyresgäster då finansiera köpet?
Rättvisepartiet Socialisterna (RS), som har många medlemmar i det berörda området, vill varna våra grannar från att låta sig luras.
– Detta är ett sätt för fastighetsägaren, i detta fall Bostadsbolaget, att gå runt hyreslagen och därmed slippa bekosta nödvändigt underhåll av lägenheterna och lägga över hela denna kostnad på den enskilda hyresgästen, säger Johannes Lundberg (RS).
