Det blir som väntat en andra omgång i det brasilianska presidentvalet, däremot inte mellan Dilma Rousseff och Marina Silva utan mellan Dilma och Aécio Neves. Socialister kan inte fira några spektakulära framgångar men fick ändå bra resultat.
De flesta politiska kommentarer om Brasilien refererar till masskampen i juni 2013. Då demonstrerade över 2 miljoner människor i 500 städer i en spontan rörelse som vällde fram, till att börja med mot höjda busspriser som sedan växte till en kamp mot orättvisor i stort. Då rasade president Dilma Rouseffs stöd från 65 procent ner till 30 procent där det legat sedan dess. Allt pekade på att presidentvalet nu skulle bli en röstning för förändring – dock oklart vilken förändring.
Rouseff Dilma styr PT som har regerat Brasilien sedan 12 år tillbaka. Medan andelen och antalet riktigt fattiga har minskat drastiskt under dessa år har samtidigt missnöjet med den kaosartade kollektivtrafiken, bostadsbristen, löner, jobb och pensioner växt bland arbetarklassen, unga och mellanskikt. Medan PT startade som ett nytt arbetarparti under fackföreningsledaren Luis Inácio Lula ledde dess högervridning och nyliberalism redan 2007 till att PSOL startade som ett nytt socialistiskt parti. Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Brasilien utgör en del av vänsterfalangen inom PSOL.
I detta presidentval fick PSOL 1,6 miljoner röster vilket är väldigt många, men i jättelandet med 143 miljoner röstande (röstning är i lagen obligatoriskt) bara 1,55 procent. Detta gav PSOL:s kandidat Luciana Genro fjärdeplatsen. Luciana Genro, som tillhör vänstern inom PSOL, hade en mer radikal valplattform där avskrivning av skulderna, skatter för de rika, upprivning av privatiseringar och offentlig kontroll av vissa nyckeldelar av ekonomin ingick samt en tydlig kampprofil mot rasism och sexism och avmilitarisering av kriget mot droger. I Sao Palo fanns det hopp om att Paolo Eduardo Gomes skulle bli invald i parlamentet för PSOL. Det förekom ett kaosartat valstrul på grund av ett nytt elektroniskt valsystem vilket delvis saboterade då folk gav upp och inte röstade, men inte heller utan detta strul hade Paolos 23 400 röster räckt.
Trea i presidentvalet blev Marina Silva med 21,3 procent, som har ansetts vara lite mer vänster. Pingstvännen Marina Silva uttalade sig dock mot homosexuellas rättigheter, aborträtt och för stark budgetdisciplin – i slutändan kunde hon inte kapitalisera på missnöjet med den styrande Dilma.
Istället gjorde traditionella högerns Aécio Neves, som även de kallas socialdemokrater, en framryckning och fick 33,7 procent. Därför blir det Neves som möter Dilma i andra valomgången, och paradoxalt nog blir uppställningen partier – i det politiska klimatet för förändring som råder – samma som har dominerat landet under decennier. ■
