Vändningen för den svenska industrikonjunkturen och börsföretagens vinster har varit dramatisk det första halvåret 2010 efter förra årets djupa kris. Mot bakgrund av historiskt usla löneavtal betyder detta att arbetarna och många tjänstemän mer än någonsin har blivit snuvade på sin del i uppgången, för att inte tala om alla som har gjorts arbetslösa.Enligt aktieanalytikern Peter Malmqvist var det samlade vinstlyftet i börsföretagen omkring 190 procent jämfört med det andra kvartalet ifjol, med snudd på samma rekordvinster som under all time high 2008. Samtidigt blir årets lönelyft enligt avtalen för IF Metall och de andra facken inom industrin bara lite över en halv procent, enligt TT.
Det betyder bingo för direktörer och kapitalägare som kan se fram mot nya feta bonusar och aktieutdelningar samtidigt som det antagligen får Karl Marx, som förklarade hur vinsten skapas genom merarbetet under den kapitalistiska utsugningen av arbetskraften, att vända sig i sin grav.
Drygt två av tre börsföretag har enligt Peter Malmqvist överträffat analytikernas förväntningar.
– Det är en urstark rapportperiod, säger han till TT, och förutser fortsatta om än avtagande vinstlyft de närmaste två åren, då jämförelserna sker med starkare kvartal.
Jämfört med samma tid förra året, då vart tredje företag gick med förlust, men två tredjedelar trots allt ändå gick med vinst, har alltså vinsterna nästan tredubblats.
Inköpschefsindex, som framförallt lyftes av orderingång och produktion, fortsatte också under juli att ligga på en något högre nivå än under det första halvårets starka lyft.
Enligt SCB steg också Sveriges BNP med 3,7 procent under det andra kvartalet jämfört med samma kvartal ifjol, och med 1,2 procent jämfört med första kvartalet i år.
Högerregeringens finansminister Anders Borg har inte varit sen med att skryta över att Sverige just nu har ”den starkaste, eller bland de starkaste, tillväxten i Europa, vi är tydligt på väg ur krisen” – med utrymme för några fler saltade valfläsk.
Anders Borg noterar särskilt den mycket starka produktivitetstillväxten (d v s produktionsökningen per arbetad timma) inom tillverkningsindustrin och exportsektorn. Denna uppgår efter ett par års stiltje till tvåsiffriga tal, då industriproduktionen ökade med cirka 11,8 procent, trots att sysselsättningen efter att minst 100 000 förlorat jobbet under krisen bara ökade med 1,2 procent inom näringslivet under andra kvartalet.
Exakt hur många som har sagts upp under krisen är oklart. Enligt SCB har sysselsättningen fallit med ”bara” 100 000 eller 2 procent sedan hösten 2008 trots ett BNP-ras på mer än fem procent, samtidigt som antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ökat med 100 000. Då en stor del av dessa handlar om olika typer av praktikplatser på företagen och kan ha räknats som sysselsatta i statistiken misstänker Svenskt Näringsliv att den ordinarie sysselsättningen i själva verket minskat med 200 000, d v s dubbelt så mycket som den officiella statistiken visar (enligt Chockterapi, Det ekonomiska läget, juni 2010).
Flera skäl talar för att tillväxttakten nästa år kan mattas av igen då den starka exportökningen kommer att mattas av, oklart hur mycket, på grund av eurokrisens nedskärningar i stora delar av Europa, samtidigt som USA-konjunkturen åter bromsas upp. Med ökad risk för en dubbeldipp. Enligt den förre Fedchefen Alan Greenspan befinner sig USA redan i en pa- us i återhämtningen som ”känns som en kvasirecession”.
Även det faktum att lagerinvesteringarna efter förra årets nära produktionsstopp i flera industrier stod för drygt hälften av BNP-tillväxten under det andra kvartalet pekar mot en avmattad tillväxttakt.
Arne Johansson
