Det behövs en halv miljon nya bostäder enligt Boverket.
Bostadsbristen fördjupas och regeringens politiska förslag lyser med sin frånvaro. Det behövs en halv miljon nya bostäder fram till år 2020 som även resurssvaga grupper har råd att bo i.
När den första Alliansregeringen slopade räntebidragen för bygget av hyresrätter störtdök byggandet till bottennivåer. De senaste åren har byggtakten återhämtat sig något, men är långt ifrån att täcka behoven.
Återigen varnar Boverket för den stora bristen. I Svenska Dagbladet (SvD) den 19 augusti anger verkets analyschef Bo Söderberg att det behövs nästan en halv miljon nya bostäder fram till år 2020 för att möta de ökande behoven till följd av befolkningstillväxten.
Det är långt fler än regeringens ”vision” om 250 000 nya bostäder, ett mål som helt saknar uppbackning av verkliga förslag. Dessutom menar Boverket att de nya bostäderna som behövs måste vara billiga eftersom det är resurssvaga grupper som unga och invandrare som i första hand saknar egen bostad.
Lagom till terminsstarten står mängder av studenter utan bostad och värst är det i de stora studentstäderna. Martin Johansson, generalsekreterare på Studentbostadsföretagen, säger till Aftonbladet den 20 augusti att det behövs 20 000 nya studentbostäder, alltså mer än 20 procent fler än dagens antal.
Förutom avsaknaden av resurser finns flera orsaker till det haltande bostadsbyggandet. Christer Österlund, finanschef för de allmännyttiga bostadsbolagens branschorganisation Sabo, förklarar i Svd: ”Klart är att även om också allmännyttan samlar alla sina resurser för att dra igång byggprojekt, är det en verksamhet som måste ske på affärsmässiga grunder – sådan är lagen. I praktiken förutsätter nyproduktionen att det finns betalningskraft.”
Lagen han syftar på är den nya Allbolagen, som Alliansen införde och som i princip förbinder de allmännyttiga bolagen att jaga vinster framför att ta socialt ansvar. Just lagkravet på affärsmässighet pekas ut av flera som ett hinder för att bygga bra bostäder som även resurssvaga grupper har råd att bo i. Så även av ett flertal bostadspolitiska organisationer, vars representanter i en debattartikel i SvD den 24 augusti kräver av bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) att staten tar ansvar för bostadsbyggandet.
Detta eftersom ” det skifte som genomfördes i början av 90-talet, där staten överlät bostadsbyggandet till marknaden och kommunerna, inte fallit väl ut”.
Artikelförfattarna kräver bland annat ett stopp för skattediskrimineringen av hyresrätten, att staten tar fram en nationell strategi för klimatsmart byggande av billiga hyresrätter med god standard, ett stopp för lyxrenoveringar som tvingar hyresgäster att flytta och att byggjättarnas monopol bryts för att pressa ner byggpriserna.
Bostadsbristen hör till de allra tydligaste exemplen på kapitalismens bankrutt. Samtidigt som Sverige hör till världens rikare länder och är rikare än någonsin pressas den sociala utvecklingen bakåt av den nyliberala kontrarevolutionen.
Den traditionella borgerligheten har i samförstånd med socialdemokratin rullat tillbaka den sociala bostadspolitiken till förmån för en helt marknadsstyrd bostadsförsörjning.
Detta skifte har resulterat i värre bostadsbrist, otrygghet, bostadslöshet och upptrissade boendekostnader i ena änden mot astronomiska vinster hos byggjättar och storbanker i andra änden.
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för att bostaden ska vara en rättighet för alla, vilket kräver en utmaning av kapitalismen och dess representanter.
Det behövs ett gigantiskt, demokratiskt styrt bostadspolitiskt program, i paritet med 1960- och 70-talets miljonprogram, för att bygga de 71 000 bostäder per år som enligt Boverket krävs för att täcka behoven. ■
