foto: Xanor (Own work) [CC0], via Wikimedia Commons
Spekulation har pressat upp priserna, som nu faller snabbt.
Bostadsmarknaden är i gungning. De nyliberala politikerna och experterna, som hela tiden har hävdat att det inte finns en bubbla och att behovet av att bo garanterar fortsatt stigande priser, liknar allt mer kejsarens nya kläder. Nu faller priserna trots fortsatt minusränta och att föreslagna amorteringsregler ännu inte är på plats.
Den ekonomiska grunden som den svenska kapitalismen står på har börjat spricka. Och det blir allt mer uppenbart att grunden består av porslin snarare än betong.
Expressens Dinapengar.se återger statistik för perioden 30 oktober till 26 november från bostadssajten Booli. Statistiken visar en vikande efterfrågan på bostäder och att det är besvärligt att sälja: ”Under perioden har sammantaget 21 065 lägenheter legat ute till försäljning, en ökning med 58 procent från motsvarande period 2016.”
Expressen noterar att marknaden har svalnat ännu mer i storstäderna: ”På lägenhetsmarknaden i Stockholm […] kan noteras att utbudet ökat 61 procent det senaste året och att andelen prissänkta objekt stigit till 13,7 procent från 5,2 procent för ett år sedan.”
”Svensk mäklarstatistik följer prisutvecklingen på bostadsmarknaden månadsvis. Prisnedgången i november för bostadsrätter blev större än oktober månads nedgång på 1 procent. Enligt Valueguards Hox-index rör det sig om det största prisfallet mellan två månader sedan finanskrisen 2008”, kommenterade Aftonbladet oktober månads nedgång den 14 november.
I november föll priserna på bostadsrätter ännu mer, med hela 4 procent. ”Bred nedgång på bostadsmarknaden”, skrev Svensk mäklarstatistik. Priserna har fallit nästan 10 procent i Uppsala län och hela 16 procent i Västerbottens län det senaste kvartalet. Däremot fortsätter priserna att öka kraftigt i glesbefolkade län.
Nedgången i storstäderna visar att det inte är bostadsbehovet som har pressat upp priserna, utan spekulation.
Nedgången är inte oväntad och det står ännu inte klart hur dramatiska konsekvenserna blir. Bakgrunden är att bostadspriserna har exploderat under de senaste tio åren. Sverige har den största genomsnittliga årliga prisökningen på bostäder i hela EU mellan år 2007 och 2016, enligt statistik från Eurostat. Men byggkostnaderna (producentpriserna) har bara ökat sjätte snabbast under samma tidsperiod.
Tidigare LO-ekonomen Dan Andersson uppmärksammade i en debattartikel i Dagens Industri den 4 september att bostadspriserna i storstäderna har ökat med tre gånger mer än arbetskostnaderna i byggsektorn mellan år 1998 och 2014. Han pekar ut ränteavdraget som en viktig förklaring till prisboomen. Subventionernas storlek idag utgör en lika stor del av ekonomin som de tidigare bostadssubventionerna utgjorde på 1990-talet innan de avvecklades. Då subventionerades byggandet, idag subventioneras framför allt mer välbärgade hushålls bostadskonsumtion och renoveringar, vilket har resulterat i en konstgjord prisuppgång.
Bostadsforskaren Hans Lind sa i KTH Magazine den 17 november: ”Bostäderna i Stockholm är i snitt värda bara hälften av marknadspriserna”. Han menar att på en normal marknad ska priserna på längre sikt motsvara produktionskostnaden och markens värde.
Istället har utvecklingen gått åt motsatt håll under 2000-talet, till och med denna höst. Priserna har i åratal ökat till följd av förväntningar, spekulation och billiga lån och styrs inte av produktionskostnaderna. Därför har byggherrarna och deras företrädare fel när de hävdar att ökande hyror och priser beror på att det är för dyrt att bygga. Istället är en viktigare förklaring till dyra bostäder ökade vinster för byggherrar och bostadsbolag.
Hem & Hyra rapporterade den 4 december att samtliga 50 allmännyttiga bostadsbolag gick med vinst ifjol, på sammanlagt 4,7 miljarder kronor. På så sätt tvingas hyresgästerna att fylla de hål i kommunernas budgetar som skattesänkarpolitiken har orsakat. I samma nummer av tidningen redovisas under rubriken ”Ännu högre vinster för privata värdar” att de privata bostadsbolagen tjänar uppemot motsvarande 55 000 kronor per lägenhet och år (Wallenstam).
Journalisten Per Björklund har bidragit med flera viktiga insikter om bostadsmarknaden, inte minst med sin aktuella bok Kasinolandet som recenserades i Offensiv #1250. En av tjugo bostadsköpare i Stockholmsregionen har varit spekulanter med sikte på att göra snabba klipp snarare än att bo, hävdar han i ETC den 18 november. Spekulanter stod för hela 10-20 procent av köpen i nyproducerade bostäder i Stockholm. I takt med att bostadsbyggandet har ökat har många spekulanter försökt att sälja samtidigt innan inflyttning, vilket har bidragit till prisfallet.
Forskaren Hans Lind siar i KTH Magazine att toppen är nådd och tecknen på att marknaden har stoppat upp ofta är en föraning om en förestående krasch. Riksbankens minusränta gör att penningpolitiken är förbrukad som verktyg. Räntan kan inte sänkas ytterligare för att förhindra att bostadspriserna faller.
– Den nuvarande situationen på marknaden kan ändras väldigt snabbt – minsta höjning av räntan kan komma att påverka människors förväntningar radikalt. Då faller priserna, fortsätter Lind.
Högerpolitikens systemskifte har skapat en instabil och dysfunktionell bostadsmarknad som utestänger allt fler med upptrissade priser och riskerar att paralysera samhällsekonomin när priserna faller. Priser som har stigit snabbare än inkomsterna under 2000-talet, vilket är definitionen av inflation, kan inte fortsätta hur länge som helst. Med allt längre kötider för hyresrätter och krav på allt högre insatser och inkomster för att köpa bostadsrätter blir en egen bostad allt mer oåtkomlig för unga, flyktingar, arbetare och andra, särskilt i de större städerna.
Bostadsmarknaden är inte en naturlag och att många står utan möjlighet till en hållbar bostadssituation är en politisk fråga.
För att alla ska få rätt till en bostad behövs protester och gräsrotsorganisering som tvingar fram politiska förändringar för rätten till bostad. ■
RS/Offensiv säger:
- Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.
- Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.
- Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
