Brasilien förbereder sig den första generalstrejken sedan 1980-talet, som kommer att äga rum den 28 april. Anställda inom kollektivtrafiken, skolan, på fabrikerna och många andra kommer att lägga ned arbetet för att protestera mot försämringar av pensioner och arbetsrätt.
Den illegitima regeringen under president Temer gör allt för att få igenom en rad attacker, samtidigt som den ifrågasätts alltmer på grund av alla avslöjanden i den pågående korruptionsutredningen, ”Operation Biltvätt”.
Regeringen har dock lyckats driva igenom försämringar som frysningen av de federala utgifterna under 20 år och att företagens kärnverksamhet numera kan läggas ut på entreprenad. Förslagen har rusats igenom, med lite debatt och många har inte förstått attackernas omfattning.
Men med pensionsreformen är det annorlunda då det är en väldigt direkt och konkret attack. För många blev det klart att det kommer att vara omöjligt att nå full pension, eller att över huvud taget pensioneras.
I det ursprungliga förslaget skulle det krävas 49 år av registrerat arbete för att få full pension. I dag saknar hälften av de sysselsatta ett registrerat arbete och det är verkligheten för många under en stor del av deras yrkesliv.
Regeringen försöker rättfärdiga pensionsreformen med att systemet går med stora underskott och att landet kommer att gå bankrutt med det nuvarande systemet, men det är en bluff. Idag avleds en stor del de skattemedel som är öronmärkta för pensionssystemet till att betala räntor på statsskulden. Dessutom har storföretagen hundratals miljarder kronor i skulder till pensionssystemet.
Förslaget till förändring av arbetsrätten handlar om att luckra upp många av de rättigheter som har vunnits under årtionden av kamp. En av de främsta förändringarna handlar om att man ska kunna avtala bort lagstadgade rättigheter som arbetsdagens längd, övertid, semester, o s v. Över 100 ändringar föreslås, som bland annat underlättar skapandet av osäkra, tidsbegränsade jobb.
Pensionsreformen är väldigt impopulär och har lett till stora protester. Den 8 mars genomfördes stora demonstrationer under kvinnodagen, då lärarna gick ut i strejk över hela landet mot förslaget, som drabbar kvinnorna särskilt hårt. Den 15 mars genomfördes en ny protestdag med demonstrationer och med endagsstrejker som stoppade kollektivtrafiken, som tunnelbanan i São Paulo, utbildningssystemet på nytt och en rad andra yrkeskategorier. Den 31 mars var det en ny demonstrationsdag.
Utan tvekan kommer den 28 april att bli den viktigaste fackliga protestdagen på årtionden och kan öppna upp för en starkare generalstrejk som nästa steg. Och det är full möjligt att besegra regeringen, som redan har backat på en del av de värsta förslagen.
Regeringen har redan skjutit upp den planerade omröstningen och kan göra det igen. En stor del av kongressledamöterna tvekar om att rösta för en så impopulär lag, då de är rädda för att förlora sin plats i nästa års val och därigenom sin parlamentariska immunitet.
Samtidigt som kampen för att stoppa regeringens attacker pågår för fullt, pågår också en debatt om vad som bör vara alternativet i nästa års presidentval.
Anhängare till socialdemokratiska PT vill lansera den förre presidenten Lula som en Messias som kommer att ställa allt till rätta vid nästa val. Lula leder också alla opinionsmätningar. Problemet är att Lulas linje är att försöka återupprepa samma politik som ledde till det nuvarande debaclet. Vi har redan sett hur den filmen slutar.
Vänstern behöver bygga ett alternativ som grundas på dagens kamprörelse, beväpnad med ett socialistiskt program som kan visa en väg ut ur krisen för landets stora majoritet – arbetarklassen.■
