foto: Henrik Bjerregrav
Lars Løkke Rasmussen för högerpartiet Venstre blir förmodligen nästa statsminister, trots att de tappade 13 av 47 mandat.
Resultatet i förra veckans folketingsval reflekterar ett polariserat Danmark. Framåt går den extrema högern, men även vänstern.
Att Socialdemokraterne blev största parti räckte inte för att behålla regeringsmakten, utan de förlorade den till det traditionellt borgerliga blocket. Näste statsminister kan bli partiledaren för högerpartiet Venstre, Lars Løkke Rasmussen, trots att Venstre förlorade nära en tredjedel av sina väljare och tappade 13 av 47 mandat. Det blir alltså valets stora förlorare som sannolikt bildar regering.
Valutgången var jämn och har skapat svårigheter för regeringsbildningen. Med valresultatet 51,9 procent för de traditionellt borgerliga mot 48,1 procent för ”de röda och blå” (Socialdemokraterne, Socialistisk folkeparti, Enhedslisten, Radikale venstre) blir mandatfördelning 90 mot 89.
Socialdemokraterne ökade sitt stöd med 1,5 procentenheter, men då Radikale venstre och Socialistisk folkeparti halverade sitt röstetal räckte det inte för majoritet.
Att vara ett socialdemokratiskt stödparti har straffat sig. Socialistisk folkeparti och Radikale venstre backade kraftigt jämfört med valet år 2011, från över 9 procent vardera till drygt 4 procent.
Det är med minsta möjliga marginal som det blev ett borgerligt maktskifte. Rasistiska Dansk folkeparti är valets stora vinnare och blir större än Venstre och andra största parti i folketinget. De ökade med 8,8 procentenheter jämfört med valet år 2011, en ökning från 12,3 till 21,1 procent.
Att Dansk folkeparti blir största borgerliga parti har samtidigt helt ändrat det politiska landskapet och avslöjar tydligt vad som händer när alla partier anpassar sig till rasisternas retorik, krav och paroller.
I valdebatten dagen innan valet anklagade den avgående socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidt statsministerkandidaten Rasmussen för att hans politik kommer att bjuda in 600 miljoner utlänningar till Danmark.
Danske folkeparti är en del av det politiska etablissemanget, men lyckades locka antietablissemangsväljarna genom att under valrörelsen säga att man inte är intresserade av regeringsmakten. Men efter att valresultatet presenterades var de snabba med att konstatera att man söker ”positioner som ska ge största möjliga inflytande”. Partiet ställer en rad krav på Venstre för att ingå i regeringen: Hårdare linje gentemot EU, hårdare gränskontroller, förändrad invandringspolitik och större offentlig sektor.
Valutgången och de senaste årtiondenas danska politik är viktiga att studera då det ger många varningar långt utanför Danmarks gränser. Dansk folkepartis framgång bygger framförallt på missnöjet med de två tidigare dominerande partierna i dansk politik, Socialdemokraterne och Venstre.
Men framgången är också ett resultat av hur partierna successivt har närmat sig Dansk folkepartis rasistiska flyktingpolitik. Både Socialdemokraterne under den gångna mandatperioden och de traditionellt borgerliga innan dess har anpassat sin politik och retorik efter Dansk folkeparti med kollektiv skuldbeläggning av invandrare.
Nästan hela det politiska etablissemanget har förflyttat sig till höger i hopp om att ta Dansk folkepartis röster genom att hetsa mot invandrare. Effekten av detta har istället legitimerat Dansk folkepartis rasism. Under valrörelsen var det tydligt att både Socialdemokraterne och Venstre talade allt mer om migrationspolitiken, vilket bidrog till att sätta Dansk folkeparti i centrum för valdebatten som kunde plocka poäng på sin profilfråga. Valresultatet visar att när etablissemanget kopierar rasisternas politik och retorik ger man dem legitimitet snarare än att vinna några röster ifrån dem.
Socialister har ett ansvar att lyfta migrationsfrågorna, genom att presentera en motbild till den förenklade syn som rasister som Dansk folkeparti presenterar. Detta måste göras genom att kampen tas för rätten till asyl och genom att peka på att det inte är invandrare och flyktingar som har skapat ekonomisk kris, nedskärningar och arbetslöshet, utan att det beror på en medveten högerpolitik.
Det är nödvändigt att koppla detta till kampen för fasta, trygga jobb med rätt till heltid och kollektivavtal, upprustning av välfärden och bostad åt alla.
Avsaknaden av grundläggande politiska skillnader mellan de båda blocken gav Danske folkeparti framgångar. De danska väljarna upplevde helt riktigt att det inte fanns några större skillnader i den ekonomiska politiken mellan Socialdemokraterne och Venstre.
Att socialdemokratin inte längre är några försvarare av välfärden har lämnat fältet öppet för Dansk folkeparti att kombinera flyktingfientlighet med populistiska utspel om välfärden som har lockat över tidigare S-väljare. Men faktum är att DF var stödparti åt den senaste högerregeringen och ställde villigt upp på attacker mot anställningsvillkor och välfärden under tio års tid (2001-2011).
Valresultatet avslöjar att inget parti har något varaktigt stöd. 40 procent av valmanskåren bytte parti i årets folketingsval. För vänstern har det kostat att vara medansvarig för en nedskärningspolitik tillsammans med Socialdemokraterne.
Enhedslisten däremot, som inte har setts som ett stödparti till den avgående regeringen, gick framåt.Enhedslisten ökade med 1,1 procentenheter till 7,8 procent,. I Köpenhamn blev Enhedslisten näst största parti. ■
