
I år har HBTQ-festivalen varit framförallt ett kommersiellt evenemang. Detta syntes i hur få det var som besökte Regnbågsparken.
Karyna Kaliadkas situation har varit ett stort fokus för RS kampanj efter att hon fått sex avslag från Migrationsverket. Hon flydde från ett brutalt förtryck i Vitryssland på grund av sin sexualitet, men har i Sverige mötts av ett annat sorts förtryck från Migrationsverket och regeringen.
Rättvisepartiet Socialisterna, som ständigt har kämpat sida vid sida med flyktingar, tog tillfället i akt för att lyfta upp politiska frågor under detta annars så kravlösa evenemang.
Avsaknaden av politisk diskussion i övrigt var antagligen en av anledningarna till det mindre intresse för festivalen i år jämfört med tidigare.
Istället för att HBTQ-festivalen kom till göteborgarna, som det har varit tidigare år då mittpunkten legat i Bältespännarparken, fick folket själva ta sig till festivalen. Fördelen med att förlägga HBTQ-festivalen längs med Avenyn där människor tvingas möta och bemöta frågan har helt gått förlorad. Dock hade Rättvisepartiet Socialisterna inga som helst svårigheter att prata och nå ut till de som passerade om hbtq-politik.
RS öppna möte om asyl och hbt, som var välbesökt, visar på vikten av att lyfta upp de frågor som är aktuella för kamp. Lisa Qvist inledde mötet med att berätta om samhällets normer och den brutala flyktingpolitikens offer. Minela Mahmutovic förklarade behovet av en politisk och facklig kamp mot utvisningar och homofobi.
På söndagen avslutades festivalen med Regnbågsparaden som i år slog nya rekord med över 9 000 deltagare. Rättvisepartiet Socialisterna fick i år sällskapa med Folkpartiet som närmsta grannar i paraden, för att de skulle visa sin hbt-vänliga sida, men att de kände sig obekväma i sammanhanget gick inte att missa; medan talkörer som kritiserade Sveriges flyktingpolitik skanderade på gatorna, gick liberalerna och blängde i tystnad.
RS kommer fortsätta att ta kampen för hbt-personers rättigheter och uppmärksamma hbt-flyktingars situation, även efter HBTQ-festivalen. Det som är viktigt är att alla som färgsatte våra gator inte går hem, sätter sig i soffan och rullar tummarna till nästa års festival, utan istället kommer ut och deltar i kampen tillsammans med oss varje dag, året om.
Caroline Holmgren
Denny Jovanovic