131 000 indonesiska kvinnor arbetar med hushållsarbete hos familjer i Hongkong. De är stadens största enskilda grupp av migrantarbetare.– Den 7 mars manifesterar vi internationella kvinnodagen med en marsch till det indonesiska konsulatet i Hongkong, berättar Sringatin, en av alla i denna armé av hushållsarbetare med långa arbetsdagar och extremt låga löner.
Hon är 29 år och ordförande för IMWU (Indonesiska migrantarbetarfacket). Jag träffar henne på fackets kontor som är fullt av aktiviteter klockan 10 på en söndagmorgon, den dag då dessa arbetare är lediga.
– Vi demonstrerar som ett led i kampen för en svartlistning av bolag som bryter mot migranternas rättigheter, berättar Sringatin.
Det är stora problem med agenturer som värvar migrantarbetare och kräver höga avgifter. Hongkongs styrande har mycket mjuka regler gentemot dessa bolag, särskilt i jämförelse med reglerna för migrantarbetarna. Om en migrantarbetare säger upp sig måste hon hitta ett nytt jobb inom 14 dagar eller bli utvisad.
– Agenturerna har bara rätt att ta ut 10 procent av den första månadslönen eller 358 hongkongdollar, men vi känner till fall där de har krävt mellan 7 000 och 20 000, säger Sringatin (1 hongkongdollar motsvarar 92 öre).
– Det gör att en arbetare kan tvingas spendera upp till sju månadslöner enbart för att betala värvningsagenturen. Det är modernt slaveri. Hushållsarbetares dokument som ID-kort och pass beslagtas ofta av agenturer eller arbetsgivare, trots att det är olagligt. Det är ett stort problem som gör det väldigt svårt för en migrantarbetare att kontakta migrations- eller arbetsmarknadsmyndigheterna.
Eftersom hushållsarbetarna i Hongkong bara är lediga på söndagar kommer de att fira den internationella kvinnodagen en dag för tidigt, den 7 mars. Sammanlagt kommer tusentals att delta i protestaktioner och massmöten runt om i staden. IMWU samarbetar med flera andra liknande or- ganisationer och är anslutet till HKC- TU (Hongkongs fackliga federation).
Till det indonesiska konsulatet kommer de att ha med sig en lista med krav, förutom kravet på svartlistning av agenturer som bryter mot lagen. Problemen med extremt låga löner och mycket långa arbetsdagar är mycket stora. Dessutom finns frågan om Hongkongs lag om minimilön, som ännu inte har antagits, trots åratal av påtryckningar från fackföreningar och opinionen. Regeringen har redan sagt att hushållsarbetare kommer att undantas från den nya lagen.
Hela 61 procent av de indonesiska hushållsarbetarna har fått sina dokument beslagtagna, 31 procent får inte ut hela sin lön och 27 procent har ingen semester, enligt en undersökning som vi genomförde ifjol. Minimilönen enligt lag är 3 580 hongkong- dollar, men i flera fall var den bara 1 800 hongkongdollar. Arbetsdagen låg i genomsnitt på 16 timmar. Bara 2 procent hade åttatimmarsdag.
Migrantarbetare liksom andra lågavlönade har drabbats hårt av den globala krisen. Sringatin förklarar att det är ett av Hongkongregeringens huvudargument för varför de inte vill att migrantarbetare ska täckas av lagen om minimilön.
De nio i IMWU:s styrelse är alla oavlönade frivilliga – Sringatin är själv hushållsarbetare. Under den lilla fritid de har är dessa kvinnor aktiva för att bygga en fackförening och därigenom ge migrantarbetarna en röst och ett redskap för att bekämpa förtrycket.
Vincent Kolo
Ur vårnumret av det kinesiska magasinet Shehui Zhuyi Zhe (Socialist)
Fakta ▼
- Under år 2009 pressades ytterligare 17 miljoner arbetare i Asien ner under fattigdomsgränsen på grund av kapitalismens globala kris.
- Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB) och FN, som har tagit fram denna statistik, säger att migranter och särskilt kvinnor drabbats hårdast av krisen – ”de representerar den mest säsongsmässiga arbetskraften, de som får gå först”. Varannan migrantarbetare i Asien är kvinna och antalet ökar.
