Ecuador: Var polisens uppror ett kuppförsök?

2010-10-07 17:23:14




När Ecuadors president Rafa­el Correa den 30 september attackerades av tårgas från upproriska poliser och sedan hölls instängd på det sjukhus där han sökt skydd i tolv timmar innan han efter mörkrets inbrott fritogs av militär efter en 45 minuter lång eldstrid med fem dödsoffer, drogs snara paralleller till förra år­ets kupp mot Hondures president Manuel Zelaya.

Den utlösande faktorn bakom polisernas myteri var en våldsam ilska öv­er förlorade bonusar i samband med befordringar av lägre officerare inom polisen och militären i en ny lag för statstjänstemän.
Samtidigt pekade den blodiga eldstriden i samband med fritagningen av Correa, som bland annat dödade en av hans livvakter, liksom resta väg­spärrar och andra aktioner, som en militär ockupation och stängning av Quitos flygplats, på något mer än en facklig protest. Totalt har närmare ett tiotal dödats och 300 skadats i hela landet.

– Det här var ett kuppförsök, ett försök att underminera regeringen, som misslyckades tack vare det ecuadoranska folket, sa Correa själv efter­åt inför en jublande folkmassa vid presidentpalatset.
Rafael Correa var också snar att peka ut den f d presidenten och över­sten Lucio Gutierrez som en av de skyldiga. Denne har själv förnekat alla anklagelser, men uttalade sig under revolten i brasiliansk television för att Correa borde avsättas.
Correa har sedan han själv valdes till president 2006 efter ett folkligt uppror som störtade Gutierrez 2005 stått för en vänsterpopulistisk så kallad ”medborgarrevolution” som påminner om Hugo Chavez (Venezue- la) och Evo Morales (Bolivia) ”boliva-rianska revolutioner”.
De mest spektakulära inslagen har varit en ny grundlag som stärker ursprungsfolkens rättigheter, statlig kontroll över naturresurserna och omförhandling av oljebolagens kontrakt, stopp för USA:s flygbas i Manta och en inställning av betalningarna på utlandslån som uppgick till 3,2 miljar­der dollar (21 miljarder kronor).

Correa har trots ett länge mycket starkt folkligt stöd som ledde till att han blev omvald 2009 stött på växan­de svårigheter att få igenom en del av lagarna i folkförsamlingen. Även en del av ledamöterna i hans eget parti Allianza Pais har röstat emot presidenten. Till detta bidrar att regering­en trots de inställda betalningarna på utlandslånen har dragit på sig ett budgetunderskott på minst 4 miljarder dollar (30 miljarder kronor) i år, samtidigt med ett stopp för nya krediter från Världsbanken och Internationel­la valutafonden (IMF).
Därmed har regeringens tidigare fördubblade satsningar på sjukvården och andra kraftigt ökade satsningar på offentlig service följts av vissa nya nedskärningar och impopulära kompromisser med oljebolagen.
Under det senaste året har därför både miljöaktivister, studenter, lärare, journalister och gruvarbetare protesterat mot regeringen.
Missnöjet har ökat även från hans tidigare anhängare bland ursprungsfolkens rörelser, som utgör en fjärdedel av befolkningen.
En parlamentsledamot från Pach­akutikpartiet, Lourdes Tiban, som fördömer polisernas våld, förnekar samtidigt att det skulle röra sig om ett kuppförsök och menar enligt BBC att Correa sjäv är ansvarig för det uppkomna läget.
– Det här är resultatet av månadslånga protester från alla sociala sekto­rer som regeringen har trampat på.

Även regeringen har tonat ned talet om kuppförsök och hävdar att polisernas uppror skulle bero på ett missförstånd, som går ut på att de in­te har förstått att de ändrade bonusre­glerna skulle kombineras med bety- dande löneförhöjningar.
Redan den 4 oktober fattades ock­så beslut om löneförhöjningar, som sades vara förberedda redan tidigare.
Correas modiga agerande under polisernas uppror har lett till en våg av sympati, som kan göra att han nu i alla fall på kort sikt slipper verkställa sitt hot om att upplösa parlamentet och driva igenom sin politik med presidentdekret till dess att ett nyval kan hållas.
Polisernas uppror är hur som helst en ny och allvarlig varning till de arbe­tare, fattiga och ursprungsfolk som har satt sitt hopp till latinamerikanska vänsterregeringar om att revolution­en måste fördjupas till ett socialistiskt genombrott, eller annars störtas av ny reaktion.

Arne Johansson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!