En tredjdedel av alla bensinstationer vägrar att hyra ut bil till romer, rapporterade radion Ekot i förra veckan. Ingen borde bli särskilt förvånad. Diskriminering av romer sker överallt i samhället och stänger ute romer från jobb, bostad, restauranger o s v.Offensiv har intervjuat Tanja Hagert, aktiv i föreningen Romani kvinnans rätt i samhället. Tanja arbetar också i projektet Romano tsiviba (betyder Romskt liv) i Luleå.
Blev du förvånad över resultatet?
– Nä, egentligen inte. Vi vet att det finns överallt. Men det väcker ändå känslor, när man ser hur utbrett det är. Och hur strukturerat, där cheferna har gett dem anställda direktiv om hur de ska neka.
– Vi får inte hyra hotellrum och bostäder, taxi lämnar oss eller kräver förskottsbetalning, vi utestängs från restauranger o s v.
De flesta anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) kommer från romska kvinnor. Drabbas kvinnor hårdare än män?
– Ja, jag tror det. Vi är synligare med våra romska kjolar. Det är som om våra kjolar har begått ett brott, men de är bara kläder!
Vilken effekt får diskrimineringen på livet?
– Allt blir svårare, krångligare. För en rom kan livet inte vara enkelt. Dessutom drabbas hälsan, psyket.
Hur är situationen i skolan för romska barn?
– Det är svårt att gå i skolan utan vänner. Sedan är skoltraditionen i romska familjer kort. I Sverige fick romer börja gå i skolan först på 60-talet.
– Vi har inte traditionen och stödet hemifrån och det finns inte tillräckliga stödsystem. Sen blev de som idag är föräldrar ofta väldigt illa behandlade i skola, så det är inte konstigt att de har en negativ inställning. Hur svårt det är kan exemplifieras av att nu i våras tog den första romen i Luleå gymnasieexamen.
Intervju: Jonas Brännberg
